Publiceringen av BillieBillions senaste artikel ”SBB – vad är det egentligen som stämmer” rörde upp känslor. Ambitionen med artikeln var att, utifrån en så saklig och opartisk vinkel som möjligt, sammanfatta den kritik som riktats mot SBB. Det visade sig att artikeln av vissa har uppfattats som genomgående kritisk gentemot SBB – detta var ej syftet.
Debatten kring SBB är uppenbart onyanserad och skadar möjligheten för investerare att fatta välinformerade och kloka investeringsbeslut. Starka åsikter uttrycks av olika aktörer med egna intressen att bevaka. För att inte svepas med och missledas i kaskaden av information krävs både kunskap och ett rationellt tänkande. Detta var något förra veckans artikel önskade att belysa.
Reaktionerna som artikeln föranledde manar BillieBillion till att formulera några rader på temat kognitiv bias och mer specifikt de felaktiga bedömningar som detta fenomen kan leda till.
“It ain’t what you don’t know that gets you into trouble. It’s what you know for sure that just ain’t so”
– Mark Twain
Kognitiv bias – Ett försök till förenkling av en komplex värld
Psykologen och nobelpristagaren Daniel Kahneman, en av grundarna till det fält som kallas beteendeekonomi, belyser i sin bok ”Thinking, Fast and Slow” hur våra mänskliga bedömningar skiljer sig avsevärt från det som kan anses rationellt. Vi tolkar information intuitivt utifrån tidigare erfarenheter och förutfattade meningar – inte baserat på fakta. Detta mönster av felaktiga tolkningar, som kallas kognitiv bias, kan ta sig olika uttryck och kan härledas till hjärnans strävan efter att förenkla processandet av information. Vår hjärna har en begränsad kapacitet och behöver spara energi. Vi drivs dessutom av att rättfärdiga oss själva och våra ställningstaganden varför vi uppmärksammar information som stärker och förkastar information som motsäger tidigare fattade beslut. Detta leder oss mot en förenklad och förfelad verklighetsuppfattning och irrationella beslutsprocesser.

Känslomänniskan är kortsiktig
Människan kommer aldrig att bli helt objektiv, det går emot vår natur som känslomässiga varelser. Förmågan att förenkla och tidseffektivisera beslutsprocessen är viktig och kan till och med vara avgörande i vissa situationer men när det kommer till det komplexa i att analysera och bedöma ett långsiktigt investeringsbeslut, där en stor mängd information behöver beaktas, blir den snabba och intuitiva beslutsvägen sällan gynnsam.
Likt Kahnemans teori om förlustaversion tenderar investerare att impulsivt paniksälja i börsnedgångar trots att all fakta och historik tyder på att ett motsatt agerande hade varit mer långsiktigt gynnsamt.
Ingen kan undfly bekräftelsebias
Bekräftelsebias drabbar alla – såväl småsparare som större aktörer på marknaden. Historien kan redogöra för åtskilliga tillfällen där prominenta företagsledare och professionella förvaltare förlorat sin förmåga att handla rationellt: Bill Hwang (Archegos Capital Management), Refaat El-Sayed (Fermenta), Elizabeth Holmes (Theranos) etc. I en kontext där såväl investeringar som det personliga varumärket hotas tenderar behovet av att bekräfta de redan fattade besluten att bli än mer viktigt. Olyckligtvis har det irrationella agerandet hos inflytelserika aktörer en benägenhet att drabba småspararen allra värst.
Medias roll i ett stressat samtalsklimat
På samhällelig nivå finns mycket i övrigt att önska. Klimatet har hårdnat överlag. Medias många gånger kraftfulla retorik och förenklade hållning bidrar till ett onyanserat samtalsklimat. Detta får allvarliga konsekvenser – också för intressenter på den finansiella marknaden. För att understödja ett mer hållbart samtalsklimat, baserat på objektivitet och rationellt tänkande, krävs också att traditionell media tar sitt ansvar. Klickjakten och dess ”sensationsrubriker” behöver ifrågasättas till förmån för en mer sansad och nyanserad hållning.
Ödmjukhet inför det begränsade perspektivet
Kognitiva bias grumlar synen och gör den egna logiken farligt bristfällig. Vad krävs då för att minimera risken att hamna i fällan? Kanske ett större mått av ödmjukhet inför vårt begränsade perspektiv och en genuin nyfikenhet på det vi inte förstår eller känner igen? Det skulle kunna vara en utgångspunkt för ett breddat och mer rationellt beslutsunderlag oavsett om man är journalist, styrelseordförande, VD eller småsparare.
Med det sagt vill BillieBillion också uppmana alla investerare till att göra sina egna bolagsanalyser och att denna artikel inte ska ses som någon form av rekommendation eller rådgivning.
Läs även: ”Att inte agera är också ett beslut”