Finanstermer A-Ö

A-aktie

En a-aktie är en typ av aktie som ägs av en person eller ett företag. A-aktier är den vanligaste typen av aktier som finns på börsen och ger ägaren rätten att delta i företagets beslut och att få en del av vinsten när företaget går bra. Dessa aktier ger också ägaren rösträtt vid företagets årsstämma.

Affärsdatum

Ett affärsdatum är den dag då en affärsrelaterad transaktion sker, såsom en betalning eller en handel med aktier. Affärsdatumet används för att fastställa när transaktionen ska bokföras och när den ska räknas som genomförd. I vissa fall kan affärsdatumet skilja sig från transaktionsdatumet, vilket är den dag då transaktionen faktiskt genomfördes.

Affärsängel

En affärsängel är en person som investerar sin egen förmögenhet i ett företag, oftast i ett tidigt skede. Affärsänglar är vanligtvis erfarna företagare eller entreprenörer som ger företaget finansiellt stöd och rådgivning. De förväntar sig att få en avkastning på sin investering när företaget växer och blir lönsamt.

Affärsängelnätverk

Ett affärsängelnätverk är en grupp av affärsänglar som samarbetar för att hitta och investera i företag. Nätverket fungerar som en gemensam plattform där affärsänglarna kan dela information om olika investeringsmöjligheter och hjälpa varandra att finansiera företag. Affärsängelnätverk är vanligtvis organiserade som en stiftelse eller ett företag, och har en gemensam fond som används för att investera i företag.

Aggregering

Aggregering är en process där man samlar ihop och sammanfattar olika data eller information för att skapa en helhet. Aggregering används ofta i ekonomi och statistik för att skapa en övergripande bild av en given situation. Genom att aggregera data från flera olika källor kan man få en mer komplett och noggrann bild av en viss företeelse.

Aktie

En aktie är en andel i ett företag. När man äger en aktie har man en del i företagets tillgångar och vinst. Aktier ger ägarna rätten att rösta på företagets beslut på bolagsstämman och att ta del av företagets vinst i form av utdelning. Det finns olika typer av aktier, såsom A-aktier och B-aktier, som skiljer sig åt i fråga om rösträtt och andra villkor. Att äga aktier i ett företag kan vara en bra investering eftersom det kan ge en långsiktig avkastning i form av vinster och utdelningar.

Aktiebok

En aktiebok är en bok som används för att registrera alla aktieägare i ett företag, samt deras respektive aktieinnehav. Aktieboken innehåller också information om hur många aktier varje aktieägare äger, och eventuella förändringar i aktieinnehavet över tiden. Denna bok används för att hålla koll på vilka som är delägare i företaget, och för att se till att alla aktieägare har rätt till sin andel av företagets vinster.

Aktiebolag

Ett aktiebolag, även kallat ett aktieselskap, är en form av företag som ägs av aktieägare. Ett aktiebolag är en juridisk person, vilket innebär att det är ett företag som har rätt att ingå avtal, äga tillgångar och förvärva skulder på egen hand. Aktiebolaget är ansvarigt för sina egna handlingar och förpliktelser, och ägarna av aktierna har ingen personligt ansvar för bolagets skulder. Aktiebolag är den vanligaste formen av företag i Sverige och i många andra länder.

Aktiedepå

En aktiedepå är en plats där aktieägare kan lagra sina aktier för att säkerställa deras ägande. Aktiedepåer är vanligtvis bank- eller mäklarinstitut som erbjuder tjänster för att hålla reda på aktieägarnas innehav och administrera aktiehandel. När en person köper aktier deponeras de i aktiedepån, och ägaren får ett konto där de kan se sina aktier och göra affärer.

Aktiefond

En aktiefond är en investeringsfond som är uppbyggd av aktier från olika företag. Aktiefonder är ett sätt för investerare att diversifiera sin portfölj och öka sannolikheten för en långsiktig avkastning. Fonden förvaltas av en professionell förvaltare som bestämmer vilka aktier som ska ingå i fonden och hur den ska förvaltas. Investerarna i aktiefonden delar på förvaltningskostnaderna och får en andel av fondens vinster.

Aktieindex

Ett aktieindex är en samling av aktier som används som en måttstock för en viss marknad eller sektor. Indexet används som en indikator på marknadens allmänna utveckling och innehåller oftast aktier från de största och mest välkända företagen inom en viss sektor. Aktieindex är ett verktyg för investerare som vill mäta sin portföljs avkastning jämfört med marknaden som helhet. Det vanligaste aktieindexet är S&P 500 i USA.

Aktieindexobligation

En aktieindexobligation är en typ av obligation som är knuten till utvecklingen av ett aktieindex. Obligationen ger investeraren rätten att få en viss ränta baserat på indexets utveckling. Om indexet stiger ger obligationen en högre avkastning, men om det faller ger den en lägre avkastning. Aktieindexobligationer är ett sätt för investerare att få en exponering mot aktieindex utan att behöva köpa aktier direkt.

Aktiekapital

Aktiekapital är en del av ett företags bundna egna kapital. Aktiekapital är den del av ett företags kapital som kommer från aktieägarnas insatser. Aktiekapitalet är den pengar som företaget har mottagit från aktieägarna genom att sälja aktier. Aktiekapitalet används för att finansiera företagets verksamhet och för att betala utdelningar till aktieägarna. Aktiekapitalet är den grundläggande formen av kapital i ett aktiebolag, och aktieägarna är de ägare som har rätten att delta i företagets beslut.

Aktiekurs

En aktiekurs är det belopp som en aktie är värd på en viss tidpunkt. Aktiekursen bestäms av aktiens utbud och efterfrågan på marknaden och kan variera från dag till dag. Aktiekursen påverkas av olika faktorer som företagets lönsamhet, marknadsförhållanden och allmänna ekonomiska nyheter. Investerare följer aktiekurserna för att se om deras aktier är lönsamma och för att göra investeringsbeslut.

Aktieoption

En aktieoption är ett avtal som ger en person rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja aktier vid en viss tidpunkt och till en viss pris. Aktieoptioner används för att spekulera i aktier eller som en form av försäkring mot prisfall. Investerare kan köpa eller sälja aktieoptioner beroende på hur de tror att aktiekursen kommer att utvecklas. Aktieoptioner har en löptid och en förfallodag, och om en person inte utnyttjar sin option innan dess förfaller den.

Aktieportfölj

En aktieportfölj är en samling av aktier som en investerare har valt att äga. Aktieportföljen är ett verktyg för investerare att diversifiera sina investeringar och förvalta sin risk. En aktieportfölj kan innehålla aktier från olika företag och sektorer för att minska risken för att alla aktier faller samtidigt. Investerare följer sin aktieportfölj för att se om den utvecklas enligt deras förväntningar och för att göra förändringar om det behövs.

Aktietorget

Aktietorget är en börsnoterad marknadsplats för handel med mindre företag. På Aktietorget kan företag gå ut och emittera aktier för att få in kapital, och investerare kan köpa och sälja aktier i dessa företag.

Aktieuppdelning

Aktieuppdelning, även känd som stock split, är en åtgärd som vissa företag väljer att göra för att öka mängden aktier som finns på marknaden. När ett företag gör en aktieuppdelning delas varje aktie i företaget upp i flera mindre aktier. Till exempel, om ett företag gör en aktieuppdelning med förhållandet 2:1 kommer varje aktie som ägdes innan uppdelningen att delas upp i två nya aktier. Detta innebär att antalet aktier i företaget blir dubbelt så stort efter uppdelningen, men att värdet på varje enskild aktie halveras. Aktieuppdelning kan göras av företag av olika anledningar, till exempel för att göra det lättare för mindre investerare att köpa aktier i företaget eller för att öka likviditeten på företagets aktier.

Aktieutdelning

Aktieutdelning, även kallad dividend, är en summa pengar som ett företag väljer att dela ut till sina aktieägare. Aktieutdelning är ett sätt för företaget att ge tillbaka en del av sina vinster till sina aktieägare. När ett företag beslutar att dela ut en aktieutdelning fastställer styrelsen i företaget hur stor summa pengar som ska delas ut och när utdelningen ska ske. Aktieutdelningen betalas vanligtvis ut i form av pengar, men det kan också ske i form av aktier eller andra tillgångar. Om du äger aktier i ett företag som har beslutat att dela ut en aktieutdelning får du en del av utdelningen motsvarande den andel av företaget du äger.

Aktivitetsindex

Aktivitetsindex är en term som används inom ekonomin för att beskriva en typ av index som mäter hur aktiv en viss marknad eller bransch är. Det finns olika typer av aktivitetsindex med olika inriktningar, men de flesta aktivitetsindex bygger på statistiska data som samlas in för att mäta hur mycket köp- och säljaktivitet som sker på en viss marknad eller inom en viss bransch. Aktivitetsindex används ofta för att ge en översikt över hur en marknad eller bransch utvecklas och kan vara ett användbart verktyg för att fatta investeringsbeslut.

Alfavärde

Inom finans är alfa ett mått på hur mycket en investering över- eller underskattar den förväntade marknadsavkastningen. Alfa beräknas genom att man jämför den faktiska avkastningen på en investering med den förväntade avkastningen på en jämförbar investering som har samma risknivå. Om en investering har ett positivt alfa-värde innebär det att investeringen har presterat bättre än vad man förväntade sig med hänsyn till dess risknivå. Om en investering har ett negativt alfa-värde innebär det att investeringen har presterat sämre än vad man förväntade sig med hänsyn till dess risknivå. Alfa används ofta inom finans för att mäta hur bra en investering presterar i förhållande till den risk som investeringen medför.

All time high

All time high är en term som används inom finans för att beskriva det högsta priset som någonsin har betalats för en aktie eller annan typ av investering. All time high används för att beskriva en aktie eller annan investering som har nått ett nytt historiskt högsta pris.

Allmän jämvikt

Allmän jämvikt är en ekonomisk term som beskriver en situation där ingen enskild person eller grupp kan förbättra sin situation utan att försämra någon annans situation. I en allmän jämvikt är marknadspriserna och mängderna av varor och tjänster sådana att de maximerar samhällets totala välfärd. Allmän jämvikt är ett teoretiskt koncept som används för att förklara hur marknader fungerar och för att analysera hur olika faktorer påverkar ekonomin.

Allmän löneavgift

Allmän löneavgift är en skatt som är en del av den totala lönen som en person får från sitt arbete. Denna avgift betalas av arbetsgivaren till staten, och den används för att finansiera olika offentliga tjänster och program, till exempel sjukvård och pensioner. Mängden av allmän löneavgift varierar beroende på hur mycket en person tjänar, och det finns olika trösklar och skattesatser för olika inkomstsnivåer. Allmän löneavgift är en central del av det svenska skattesystemet.

Allokering

Allokering är ett begrepp som används inom ekonomi och beskriver processen att tilldela olika resurser som pengar, arbetskraft och tillgångar på ett sådant sätt att de används på bästa möjliga sätt. Allokering handlar om att fördela begränsade resurser på olika sätt för att maximera nyttan eller vinsten. Detta kan ske på många olika sätt, till exempel genom marknadsmekanismer som prissättning, genom politiska beslut, eller genom att individer väljer att använda resurserna på olika sätt. Allokering är en viktig del av många ekonomiska teorier och modeller.

Alternativkostnad

Alternativkostnad är den kostnad eller det värde som förloras när man väljer en viss handling eller alternativ istället för ett annat. Det är det man ger upp eller förlorar när man väljer en viss sak. Alternativkostnaden är alltså det man måste avstå för att kunna göra det man har valt. Detta koncept är viktigt inom ekonomi, eftersom det kan hjälpa individer och företag att göra mer informerade val och för att förstå hur olika faktorer påverkar varandra.

Amortering

Amortering är ett ekonomiskt begrepp som beskriver processen att betala av på en skuld genom att betala av en del av skulden varje period. Amortering används ofta i samband med lån, till exempel bostadslån eller konsumentkrediter. Genom att amortera en skuld minskar det totala beloppet som ska betalas tillbaka över tid, och det kan också minska den totala kostnaden för lånet då det innebär att räntekostnaden gradvis minskar. Amortering är en viktig del av många låneavtal och det är vanligt att långivare kräver att låntagaren amorterar på lånet under lånets löptid.

Anskaffningsvärde

Anskaffningsvärde är en ekonomisk term som används för att beskriva det belopp som en organisation eller en person har betalat för en tillgång. Detta inkluderar inte eventuella kostnader som har uppkommit i samband med inköpet, till exempel fraktkostnader eller andra transaktionskostnader. Anskaffningsvärdet används för att beräkna vinst eller förlust på en tillgång, och det är också viktigt för att fastställa tillgångarnas värde i en organisations balansräkning. Anskaffningsvärde kan också användas för att jämföra olika inköp eller för att beräkna värdet på en organisation eller en persons tillgångar.

Antidumpningstullar

Antidumpningstullar är tullar som införs på importvaror för att förhindra att företag i andra länder säljer sina varor till lägre priser än vad det kostar att producera dem i det egna landet. Dessa tullar införs som en form av skydd för företag och producenter i det egna landet, för att motverka orättvis konkurrens och för att förhindra att företag i andra länder får en orättvis fördel genom att sälja sina varor till låga priser.

Antidumpningsåtgärder

Antidumpningsåtgärder är de åtgärder som vidtas för att förhindra att företag i andra länder säljer sina varor till lägre priser än vad det kostar att producera dem i det egna landet. Detta kan ske genom att införa antidumpningstullar på importvaror, genom att begränsa mängden import eller genom att använda andra regulatoriska verktyg för att motverka orättvis konkurrens. 

Apportemission

En apportemission är en typ av aktieemission där ett företag ger ut nya aktier till sina befintliga aktieägare, ofta i proportion till hur många aktier de redan äger. Syftet med en apportemission är oftast att öka företagets aktiekapital och därmed också att öka företagets tillgångar och dess finansiella flexibilitet. Apportemissioner kan också användas för att ge befintliga aktieägare en chans att öka sina innehav utan att behöva betala extra för det. Apportemissioner är en vanlig form av finansiering för företag, men de kan också vara kontroversiella eftersom de kan påverka aktieägarnas andel av företaget.

Appreciering

Appreciering innebär att en valuta i ett valutapar ökar i värde i förhållande till den andra valutan i samma par.

Arbetsför befolkning

Arbetsför befolkning är ett mått på hur stor andel av en befolkning som är i arbetsför ålder och har ett jobb. Till befolkningen i arbetsför ålder hör alla 15-74-åringar. Detta mått används ofta för att mäta hur stark eller svag en ekonomi är, eftersom det ger en indikation på hur mycket produktiv kraft som finns i ekonomin. En hög arbetsför befolkning kan till exempel indikera att ekonomin är stark eftersom det finns många människor som kan bidra till produktionen av varor och tjänster.

Arbetsför ålder

Till befolkningen i arbetsför ålder hör alla 15-74-åringar.

Arbetsgivaravgift

Arbetsgivaravgift är en avgift som arbetsgivare i Sverige måste betala för sina anställda. Denna avgift är en form av socialavgift som går till att finansiera olika socialförmåner för anställda, som till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Arbetsgivaravgiften är en del av det svenska skatte- och avgiftssystemet och är en avgift som måste betalas oavsett om företaget har vinst.

Arbetsgivare

En arbetsgivare är en person eller organisation som anställer en person att arbeta för dem mot ersättning. Arbetsgivaren är ansvarig för att betala löner och andra förmåner till den anställda, samt för att betala arbetsgivaravgift till staten för den anställde. Arbetsgivaren är också ansvarig för att säkerställa att arbetsmiljön är säker och hälsosam, och för att tillhandahålla den utbildning och de verktyg som behövs för att den anställda ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.

Arbetsgivarorganisation

En arbetsgivarorganisation är en organisation som representerar arbetsgivare i olika frågor som rör anställda, såsom löner, förmåner och arbetsvillkor. Arbetsgivarorganisationer kan vara branschspecifika, så att de endast representerar arbetsgivare inom en viss bransch, eller de kan vara mer allmänna och representera arbetsgivare inom olika branscher. Dessa organisationer fungerar som förhandlingspartner för arbetsgivarna i olika sammanhang, till exempel när det gäller förhandlingar om kollektivavtal med fackföreningar.

Arbetskostnad

En arbetskostnad är de kostnader som en arbetsgivare har för att anställa en person. Dessa kostnader inkluderar löner och andra förmåner som den anställde erhåller, samt arbetsgivaravgifter och andra avgifter och skatter som måste betalas för den anställde. Arbetskostnaderna är en viktig faktor för en arbetsgivare att beakta vid beslut om anställningar och för att kunna planera sin verksamhet på ett effektivt sätt.

Arbetskraft

Arbetskraft är den befolkning i ett land som har förutsättningar att arbeta. Detta inkluderar personer som är i arbetsför ålder och som är redo och villiga att arbeta, men också personer som redan är anställda och som utgör en del av landets arbetskraft. Arbetskraften är en viktig faktor för ekonomin i ett land, eftersom den påverkar företagens produktivitet och förmåga att skapa värde och välstånd.

Arbetskraftsdeltagande

Arbetskraftsdeltagande är en mått på hur många personer i en befolkning som är i arbetsför ålder och som är anställda eller söker arbete. Det är en viktig indikator på hur ekonomin i ett land mår, eftersom en hög arbetskraftsdeltagande kan tyda på en stark ekonomi med god tillväxt och låg arbetslöshet. Arbetskraftsdeltagandet påverkas av olika faktorer, som till exempel utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetsmarknadsregler.

Arbetskraftsintensiv

En verksamhet eller bransch som är arbetskraftsintensiv innebär att den har en stor andel anställda i förhållande till sin omsättning eller produktion. Detta kan till exempel vara en verksamhet som tillverkar varor för hand eller en bransch som är präglad av mycket service och personligt bemötande. Arbetskraftsintensiva verksamheter och branscher har ofta en stor betydelse för sysselsättningen i ett land, eftersom de skapar många arbetstillfällen.

Arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandring är när personer från andra länder flyttar till ett land för att arbeta där. Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom att personen söker och får ett arbete i det nya landet innan de flyttar, eller genom att personen flyttar till landet utan ett fast jobb men med avsikt att söka arbete där. Arbetskraftsinvandring kan ha olika orsaker, som till exempel att det råder brist på arbetskraft inom vissa branscher i det nya landet, eller att personen söker efter bättre ekonomiska förutsättningar eller en högre livskvalitet i det nya landet.

Arbetslöshet

Arbetslöshet är en ekonomisk term som syftar på situationen när en person som är i arbetsför ålder inte har ett arbete, men vill och är redo att arbeta. Arbetslöshet är en viktig indikator på hur ekonomin i ett land mår, eftersom en hög arbetslöshet kan tyda på en svag ekonomi med låg tillväxt och hög ledighet. Arbetslöshet kan ha olika orsaker, som till exempel ekonomiska nedgångar, strukturella förändringar på arbetsmarknaden eller brist på lämpliga arbetstillfällen.

Arbetslöshetskassa

En arbetslöshetskassa är en organisation som tillhandahåller ekonomiskt stöd till personer som är arbetslösa. Detta stöd kan till exempel bestå av ersättning för förlorad inkomst eller bidrag till sådana utgifter som bostad, mat och kläder. Arbetslöshetskassorna finansieras genom medlemsavgifter från arbetsgivare och anställda, och de är oftast knutna till fackföreningar eller andra organisationer som representerar arbetsgivare och anställda.

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden är den plats där arbetsgivare och arbetssökande möts för att hitta varandra och för att förhandla om arbete och villkor. Arbetsmarknaden är en viktig del av ekonomin i ett land, eftersom den påverkar hur lätt det är för personer att hitta arbete och hur mycket de får betalt för sitt arbete. Arbetsmarknaden påverkas av olika faktorer, som till exempel ekonomiska förutsättningar, demografiska förändringar och arbetsmarknadsregler.

Arbetsmarknadsavgift

Arbetsmarknadsavgift är en avgift som arbetsgivare i Sverige måste betala för sina anställda. Denna avgift är en del av det svenska skatte- och avgiftssystemet och går till att finansiera olika insatser på arbetsmarknaden, som till exempel arbetslöshetsförsäkringen och arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsavgiften är en avgift som måste betalas oavsett om företaget har vinst eller inte, och den är en del av den totala arbetskostnaden för en anställd.

Arbetsmarknadspolitiska program

Arbetsmarknadspolitiska program är politiska program som syftar till att påverka och förbättra förhållandena på arbetsmarknaden. Dessa program kan innefatta olika åtgärder, som till exempel att stödja personer som är arbetslösa att hitta nya arbeten, att förbättra utbildningsmöjligheterna för personer på arbetsmarknaden, eller att stärka fackföreningarnas ställning för att förbättra anställdas villkor. Arbetsmarknadspolitiska program utvecklas och genomförs av olika aktörer, som till exempel staten, kommuner och fackföreningar, och de är en viktig del av det svenska arbetsmarknadssystemet.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är specifika åtgärder som vidtas för att påverka och förbättra förhållandena på arbetsmarknaden. Dessa åtgärder kan innefatta olika insatser, som till exempel att erbjuda utbildning och omställning för arbetslösa, att införa lönebidrag för att öka sysselsättningen, eller att stärka fackföreningarnas ställning för att förbättra anställdas villkor. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan genomföras av olika aktörer, som till exempel staten, kommuner och fackföreningar, och de är en viktig del av det svenska arbetsmarknadssystemet.

Arbetsproduktivitet

Arbetsproduktivitet är en ekonomisk term som syftar på hur mycket värde som skapas per enhet tid eller arbetskraft. Arbetsproduktiviteten är ett mått på hur effektivt en verksamhet eller en ekonomi använder sin arbetskraft för att producera varor och tjänster, och den påverkas av olika faktorer som teknisk utveckling, kapitalstock och kompetensnivå hos arbetskraften. Arbetsproduktiviteten är en viktig faktor för ekonomin i ett land, eftersom den påverkar företagens förmåga att skapa värde och välstånd och att öka sin konkurrenskraft.

Arbetstagare

Arbetstagare är en person som har ett arbete och som är anställd av en arbetsgivare. Arbetstagaren har olika rättigheter och skyldigheter i förhållande till sin arbetsgivare, som till exempel rätten att erhålla lön och andra förmåner, rätten att ha en säker och hälsosam arbetsmiljö, och skyldigheten att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Arbetstagaren är också skyldig att betala skatter och avgifter för sitt arbete, till exempel inkomstskatt och socialavgifter.

Arbitrage

Arbitrage är en form av investering som syftar till att dra nytta av prisskillnader mellan olika marknader eller tillgångar. Det innebär att man köper en tillgång på en marknad där den är billig och samtidigt säljer samma tillgång på en annan marknad där den är dyrare, för att dra vinst från prisskillnaden. Arbitrage är en form av spekulation som innebär att man utnyttjar olika faktorer som påverkar priset på en tillgång, som till exempel valutakurser, räntor och konjunkturläget, för att skapa vinst.

Avgift

En avgift är en typ av skatt som en person eller en organisation måste betala för att få tillgång till en viss tjänst eller för att utföra en viss handling. Avgiften är inte en inkomstskatt eller en förmögenhetsskatt, utan den är en specifik skatt som är knuten till en specifik tjänst eller handling. Till exempel kan det vara en avgift för att öppna ett bankkonto, en avgift för att registrera en bil eller en avgift för att få tillstånd att bedriva en verksamhet. Avgiften är ofta lägre än en inkomstskatt eller en förmögenhetsskatt, men den kan ändå vara en betydande utgift för den som måste betala den.

Avkastning

Avkastning är en ekonomisk term som syftar på vinsten eller den värdeökning som en investering ger. Avkastningen mäts ofta som en procentsats och den beräknas genom att dela den totala vinsten eller värdeökningen med den ursprungliga investeringen. Avkastningen är en viktig faktor att beakta vid investeringar, eftersom den visar hur mycket vinst eller värdeökning som investeringen har gett och om den har varit lönsam eller inte. Avkastningen kan variera beroende på vilken typ av investering det handlar om, och den kan också påverkas av olika faktorer som räntor, konjunkturläge och marknadsförhållanden.

Avkastningsindex

Avkastningsindex är en ekonomisk term som syftar på ett index som mäter avkastningen på en viss typ av investering. Ett avkastningsindex är oftast baserat på en grupp investeringar som har något gemensamt, till exempel att de är aktier i en viss bransch eller att de är obligationer med en viss löptid. Avkastningsindexet beräknas genom att samla in data om avkastningen på de olika investeringarna i indexet och sedan räkna ut ett medelvärde eller en genomsnittlig avkastning. Avkastningsindexet används som en indikator på hur väl investeringarna i indexet har presterat, och det kan användas som en jämförelse mellan olika investeringar eller som en benchmark för att mäta hur väl en enskild investering har presterat.

Avkastningskonto

Ett avkastningskonto är en typ av bankkonto som ger en högre ränta än ett vanligt sparkonto. Dessa konton är vanligtvis inte lika flexibla som andra typer av bankkonton, men de kan ge en högre avkastning på dina pengar på grund av deras högre ränta. Det är viktigt att komma ihåg att räntan på avkastningskonton kan variera, så det är en god idé att jämföra olika alternativ innan du väljer ett konto.

Avkastningskrav

Avkastningskrav är en företags interna krav på den förväntade avkastningen på en investering. Detta krav används som en jämförelse för att avgöra om en investering är lönsam eller inte. Om den förväntade avkastningen på en investering är högre än företagets avkastningskrav, så kan investeringen förväntas ge en positiv avkastning och därmed vara lönsam för företaget. Om den förväntade avkastningen är lägre än avkastningskravet, så kan investeringen förväntas ge en negativ avkastning och därmed inte vara lönsam för företaget.

Avknoppning

En avknoppning, även kallad en spin-off eller en företagsbrytning, är när ett företag delar sig i två eller flera olika företag. Detta görs oftast för att ge varje del av företaget en tydligare fokuserad strategi och en mer konkurrenskraftig verksamhet. Genom att bryta upp företaget i flera delar kan varje del specialisera sig på olika områden och därmed öka sin lönsamhet. En avknoppning kan också ge företagets aktieägare en möjlighet att äga aktier i de olika delarna av företaget och därmed diversifiera sin portfölj.

Avräkning

Avräkning är en process där två parter som har ett gemensamt skuldebrev räknar upp sina respektive fordringar och skulder mot varandra och sedan betalar varandra på det sättet. Detta görs för att undvika att parterna behöver hålla reda på många olika fordringar och skulder gentemot varandra, och för att göra det enklare att hålla koll på deras gemensamma ekonomiska relation. Avräkning kan också användas för att minimera risken för bedrägeri eller felaktiga transaktioner.

Avräkningsnota

En avräkningsnota är ett dokument som används vid avräkning mellan två parter. Detta dokument innehåller en lista över alla fordringar och skulder som parterna har gentemot varandra, och visar hur mycket varje part ska betala till den andra för att avräkna sina gemensamma ekonomiska relationer. Avräkningsnotan fungerar som ett kvitto på att avräkningen har skett och att parterna har betalat varandra på det sätt som överenskommits. En avräkningsnota kan också användas som grund för eventuella framtida ekonomiska transaktioner mellan parterna.

Avskrivning

En avskrivning är en bokföringsterm som innebär att en tillgångs värde minskas över tiden på grund av användning eller föråldring. Avskrivningar används för att få en mer realistisk bild av ett företags tillgångar och för att få en mer rättvisande bokföring av företagets resultat och vinst. Avskrivningar görs vanligtvis över en viss tid, till exempel över en maskinens förväntade livslängd eller en byggnads förväntade livslängd. Genom att göra avskrivningar kan företaget få en mer exakt bild av sina tillgångars värde och därmed få en mer riktig bild av sina resultat och sin vinst.

Avslutsdag

En avslutsdag är en dag då en viss process eller aktivitet avslutas. Detta kan till exempel vara en affärsdag då en affär eller en affärsrelation stängs. Avslutsdagen är vanligtvis den sista dagen då en viss process eller aktivitet pågår, och efter det kan man göra en utvärdering och fatta beslut om hur man ska gå vidare. Avslutsdagar används ofta för att hålla reda på hur lång tid en viss process eller aktivitet har pågått, och för att avgöra om det är dags att avsluta den eller om den ska fortsätta.

Avstämningsdag

En avstämningsdag är en dag då en viss process eller aktivitet stäms av eller jämförs med en annan process eller aktivitet. Detta kan till exempel vara en dag då man stämmer av en företags bokföring med en annan part, eller en dag då man jämför resultatet av en viss process med en annan liknande process. Avstämningsdagar används ofta för att säkerställa att en viss process eller aktivitet följer en viss standard eller för att jämföra resultaten av olika processer eller aktiviteter. Genom att stämma av olika processer eller aktiviteter med varandra kan man få en bättre förståelse för hur de fungerar och för hur man kan förbättra dem.

Avsättning

En avsättning är en bokföringsterm som innebär att man sätter av en del av företagets tillgångar eller resultat för att täcka upp för framtida kostnader eller förluster. Detta görs för att säkerställa att företaget har tillräckligt med medel för att täcka dessa kostnader eller förluster när de uppstår, och för att få en mer rättvisande bild av företagets resultat och vinst. Avsättningar görs vanligtvis för att täcka upp för potentiella risker eller osäkerheter, till exempel för att täcka upp för möjliga förluster på investeringar eller för kostnader som kan uppstå vid en framtida företagsöverlåtelse.

Avtalsförsäkring

EB avtalsförsäkring är en typ av försäkringar som köps som en del av ett avtal mellan två parter. Dessa försäkringar ger skydd för en part i händelse av att den andra parten inte kan leva upp till sina åtaganden enligt avtalet. Avtalsförsäkringar används ofta inom affärsverksamhet, till exempel för att säkerställa att en part kan få ersättning om en annan part inte kan leverera en vara eller en tjänst som överenskommits i ett avtal. Avtalsförsäkringar kan också användas i andra sammanhang, till exempel för att ge skydd för en part i ett bostadsköp eller hyresavtal.

Avtalspension

Avtalspension är en typ av tjänstepension som är bunden till ett avtal mellan en arbetsgivare och en fackförening. Genom detta avtal överenskommer parterna om att arbetsgivaren ska betala in en viss del av medarbetarnas lön till en pensionsförsäkring, som medarbetarna sedan kan ta ut när de går i pension. Avtalspensioner är vanligtvis mer generösa än de lagstadgade pensionssystemen, och de ger medarbetarna en möjlighet att få en högre pension än vad de skulle få genom det allmänna pensionssystemet. Avtalspensioner kan också innebära att medarbetarna har mer inflytande över hur deras pensioner ska förvaltas.

Avtalsperiod

Avtalsperiod är den tid som ett avtal gäller för. Detta är den tid då parterna i avtalet är bundna av avtalets villkor och måste följa dem. Avtalsperioden anges vanligtvis i avtalet och kan variera beroende på vilken typ av avtal det rör sig om. Vissa avtal kan gälla för en viss tid, till exempel ett år eller sex månader, medan andra avtal kan gälla tills de sägs upp av en av parterna. I vissa fall kan avtalsperioden också vara obegränsad, vilket innebär att avtalet gäller tills det sägs upp av en av parterna.

Avtalsrörelse

Avtalsrörelse är en term som används inom fackföreningsrörelsen och som syftar på den verksamhet som bedrivs av fackföreningar för att förhandla om löner, arbetsvillkor och annat med arbetsgivarna. Avtalsrörelsen är en viktig del av fackföreningsverksamheten, och den är ansvarig för att förhandla fram avtal mellan fackföreningarna och arbetsgivarna som reglerar medlemmarnas löner, arbetsvillkor och andra rättigheter. Avtalsrörelsen är också ansvarig för att följa upp och kontrollera att avtalen efterlevs av båda parter.

B-aktie

En B-aktie är en typ av aktie, det vill säga en andel i ett företag. B-aktier skiljer sig från A-aktier genom att de ofta har en lägre rösträtt. Detta innebär att ägarna av B-aktier har mindre inflytande över företagets beslut och riktning, jämfört med ägarna av andra typer av aktier. B-aktier är oftast mindre värda än A-aktier vilket gör att de kan vara en mer lämplig investering för personer med mindre pengar att investera.

Baisse

Baisse är en term som används inom finansmarknaden och som syftar på en nedgång i värdet på tillgångar, till exempel aktier, råvaror eller valutor.

Balansräkning

En balansräkning är ett dokument som visar företagets tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt. Detta dokument används för att ge en översikt över företagets ekonomiska ställning, och det kan användas av företagets aktieägare, styrelse, revisorer och andra intressenter för att få en bättre förståelse för företagets finansiella situation. Balansräkningen består av två huvudkategorier, tillgångar och skulder, och genom att jämföra dessa två kategorier med varandra kan man få en bättre bild av företagets eget kapital. Balansräkningen uppdateras vanligtvis varje år och är en viktig del av företagets årsredovisning.

Bank run

En bank run är en situation där en stor mängd kunder samtidigt försöker ta ut sina pengar från en bank. Detta kan ske av olika anledningar, till exempel om det ryktas om att banken inte har tillräckligt med pengar för att betala ut alla kunders pengar, eller om det råder allmän oro för bankens stabilitet. En bank run kan orsaka stora problem för banken, eftersom den kan förlora en stor del av sina tillgångar på kort tid och därmed bli insolvent. Banker försöker därför undvika bank runs genom att visa att de har tillräckligt med pengar för att betala ut alla sina kunders pengar, och genom att följa regler och riktlinjer för att säkerställa sin stabilitet.

Basarekonomi

En basarekonomi innebär alltså att en allt större del av exporten består av import. En basar är en marknadsplats där försäljning och köp av olika produkter och tjänster sker, och basarekonomin syftar till att beskriva hur denna marknadsaktivitet påverkar ekonomin i det område där basaren finns. Basarekonomin kan inkludera sådana faktorer som försäljningen på basaren, antalet människor som besöker basaren, priserna på produkter och tjänster på basaren och hur pengar från basaren cirkulerar i lokalsamhället. Basarekonomin kan också påverkas av faktorer som konkurrens från andra marknader och förändringar i efterfrågan på produkter och tjänster.

Basbelopp

Ett basbelopp är en term som används inom skattelagstiftningen och som syftar på den lägsta inkomstnivån vid vilken man är skyldig att betala skatt. Basbeloppet är en fast summa som bestäms av staten och som används för att beräkna hur mycket skatt en person ska betala. Basbeloppet kan variera beroende på vilken typ av inkomst personen har, och det kan också ändras över tid.

Basindustri

Basindustri är en term som används för att beskriva den del av en ekonomi som är grundläggande för andra industrier. Basindustrin består av de företag och verksamheter som producerar grundläggande råvaror och produkter som andra företag och industrier använder för att producera sina produkter och tjänster. Detta kan till exempel vara råvaror som järn, koppar och bly, eller grundläggande produkter som trä, betong och glas. Basindustrin spelar en viktig roll i en ekonomi, eftersom den producerar de grundläggande produkterna som andra företag och industrier behöver för att producera sina produkter och tjänster.

Basränta

Basräntan fastställs av Skatteverket. Basräntan bestäms till genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldsväxlar under tiden från och med den 16 i en månad till och med den 15 i månaden efter.

Belöningssystem

Belöningssystem är en term som används för att beskriva de metoder och verktyg som används för att belöna anställda för goda prestationer och för att uppmuntra till önskvärd beteende. Belöningssystem kan inkludera olika typer av belöningar, till exempel pengar, erkännande, tillgång till resurser eller flexibla arbetstider. Belöningssystem används ofta i företag och organisationer för att motivera anställda att prestera på ett sätt som gagnar företaget, och för att få anställda att arbeta mot gemensamma mål och visioner. Belöningssystem är en viktig del av personalarbetet, och genom att använda olika belöningssystem kan företag och organisationer uppnå bättre resultat och större engagemang från sina anställda.

Beskattningsbar förvärvsinkomst

Beskattningsbar förvärvsinkomst är en term som används inom skattelagstiftningen och som syftar på den inkomst som är skattepliktig. Beskattningsbar förvärvsinkomst kan inkludera olika typer av inkomster, till exempel lön, pension, förtjänst eller ersättning för förtidspension. Beskattningsbar förvärvsinkomst betecknar alltså den inkomst som en person har rätt att ta ut och som är skattepliktig enligt lag. Beskattningsbar förvärvsinkomst används för att beräkna hur mycket skatt en person ska betala, och den fastställs av staten varje år.

Beskattningsår

Beskattningsår är den tidsperiod som används för att beräkna hur mycket skatt en person ska betala. I Sverige är beskattningsåret den 1 januari till och med 31 december, och alla personer som har en beskattningsbar inkomst under denna period är skyldiga att betala skatt. Beskattningsåret används för att säkerställa att alla personer betalar skatt för sin inkomst under en viss tidsperiod, och det gör det möjligt för skattemyndigheterna att beräkna hur mycket skatt en person ska betala. Beskattningsåret är också en viktig faktor för personer som har en inkomst som varierar från år till år, eftersom det ger en fast tidsram för att beräkna hur mycket skatt de ska betala.

Betalkurs

Betalkurs är det pris till vilket en värdepappersaffär avslutas, dvs det pris som betalats för t ex en aktie.

Betalningsbalans

Betalningsbalans är en term som används inom ekonomin och som syftar på skillnaden mellan ett lands import och export. Betalningsbalansen ger en översikt över hur mycket pengar som kommer in i landet genom export, och hur mycket pengar som går ut ur landet genom import. Betalningsbalansen är en viktig indikator på hur stark eller svag en ekonomi är, och den kan användas för att bedöma om landet har en positiv eller negativ handelsbalans. En positiv betalningsbalans innebär att landet har en större export än import, vilket kan vara tecken på en stark ekonomi, medan en negativ betalningsbalans innebär att landet har en större import än export, vilket kan vara tecken på en svag ekonomi.

Betavärde

Betavärde är en term som används inom finansmarknaden och som syftar på den risk som är förknippad med en viss investering. Betavärdet är ett mått på hur mycket en investering förväntas avvika från den genomsnittliga marknadsavkastningen, och det är en viktig faktor för investerare att beakta när de fattar beslut om vilka investeringar de ska göra. Ett högt betavärde kan till exempel indikera att en investering är mer riskabel än genomsnittet, medan ett lågt betavärde kan indikera att en investering är mindre riskabel än genomsnittet. Betavärdet beräknas genom att jämföra en investerings avkastning med marknadens avkastning, och det används för att hjälpa investerare att bedöma risken för olika investeringar.

Bidrag

Bidrag är en term som används för att beskriva ekonomiskt stöd som ges av en person, ett företag eller en organisation till en annan person, ett företag eller en organisation. Bidraget kan vara i form av pengar, resurser eller annat stöd, och det ges oftast för att stödja en viss verksamhet eller ett projekt. Bidrag kan ges av olika skäl, till exempel för att stödja en välgörenhetsorganisation, för att stödja en idrottsklubb eller för att stödja en konstnär. Bidrag kan också ges av staten eller andra offentliga organisationer för att stödja olika verksamheter och projekt som är av vikt för samhället.

Bifirma

En bifirma är en term som används för att beskriva ett företag som är en del av ett större företag. Bifirman är en underavdelning av det större företaget, och den har oftast en specifik uppgift eller verksamhet som den ansvarar för. Bifirman har vanligtvis en egen organisation och ledning, men den är ändå en del av det större företaget och rapporterar till dess ledning. Bifirman kan ha olika former, till exempel som ett dotterbolag eller som en avdelning inom det större företaget. Bifirman används ofta för att fokusera på en specifik del av det större företagets verksamhet, och för att göra det enklare att styra och kontrollera denna verksamhet.

Bilaterala överenskommelser

Bilaterala överenskommelser är avtal mellan två parter, oftast länder eller organisationer. Dessa överenskommelser innebär att parterna gör gemensamma åtaganden och förpliktelser, och att de samarbetar för att uppnå gemensamma mål och förbättra sina relationer. Bilaterala överenskommelser kan handla om olika områden, till exempel handel, utveckling, säkerhet eller kultur. Genom bilaterala överenskommelser kan parterna utbyta erfarenheter och kunskap, och de kan också samarbeta för att lösa gemensamma problem eller utmaningar. Bilaterala överenskommelser är en viktig del av internationell politik, och de spelar en stor roll i att främja samarbete och fred mellan länder och organisationer.

Blandekonomi

Blandekonomi är en term som används för att beskriva en ekonomi som kombinerar element från både marknadsekonomi och planekonomi. I en blandekonomi har staten en viss makt och kontroll över ekonomin, till exempel genom att sätta priser på viktiga produkter och tjänster, eller genom att reglera produktionen och investeringarna. Samtidigt tillåts företag och individer att agera fritt på marknaden, och de kan själva välja hur de vill producera och sälja sina produkter och tjänster. Blandekonomin används ofta för att kombinera fördelarna med både marknadsekonomi och planekonomi, till exempel genom att skapa en mer stabilitet och kontroll i ekonomin, men samtidigt bevara friheten och flexibiliteten på marknaden.

Blandfond

En blandfond är en typ av investeringsfond som innehåller en blandning av olika tillgångar, såsom aktier, obligationer och kontanter. Syftet med en blandfond är att ge investeraren en mer balanserad portfölj och en mer jämn avkastning över tid. Blandfonder kan vara ett bra val för investerare som är intresserade av en allmän spridning av sina investeringar, men som inte har den tid eller kunskap som krävs för att skapa och hantera en portfölj med olika tillgångar själva.

Blankning

Blankning är en investeringsstrategi där investeraren säljer en tillgång som de inte äger, med förhoppningen att kunna köpa tillbaka tillgången till ett lägre pris i framtiden och därmed tjäna pengar på prisskillnaden. Blankning kan användas för att tjäna pengar på ett förväntat prisfall för en tillgång, men det är en riskabel strategi eftersom priset på tillgången kan fortsätta att stiga, vilket skulle innebära förluster för investeraren. Därför är blankning en strategi som bör användas med försiktighet och endast av erfarna investerare.

BNI

Bruttonationalinkomst, oftast förkortat BNI, är en måttstock för en nationell ekonomi som mäter den totala värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landets gränser under en given tidsperiod, oftast ett år. BNI inkluderar både offentliga och privata utgifter och är ett viktigt mått för en nationell ekonomi eftersom det ger en övergripande bild av produktiviteten och välståndet i landet. BNI tar, till skillnad från BNP, även hänsyn till inkomster till och från utlandet. BNI kan användas för att jämföra ekonomier mellan olika länder och för att mäta ekonomisk tillväxt över tid.

BNP

Bruttonationalprodukt, oftast förkortat BNP, är en måttstock för en nationell ekonomi som mäter den totala värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landets gränser under en given tidsperiod, oftast ett år. BNP är ett viktigt mått för en nationell ekonomi eftersom det ger en övergripande bild av produktiviteten och välståndet i landet. BNP kan användas för att jämföra ekonomier mellan olika länder och för att mäta ekonomisk tillväxt över tid.

BNP-gap

BNP-gap är en måttstock för skillnaden mellan en nationell ekonomis faktiska BNP och dess potentiell BNP, det vill säga den mängd varor och tjänster som ekonomin skulle kunna producera om all tillgänglig produktionskapacitet användes på ett optimalt sätt. BNP-gapet används ofta som en indikator på hur mycket en ekonomi under- eller överpresterar jämfört med sitt fulla potential. Ett positivt BNP-gap innebär att ekonomin presterar bättre än vad den skulle kunna göra med sin befintliga produktionskapacitet, medan ett negativt BNP-gap innebär motsatsen.

BNP, nominell

Nominellt BNP är en måttstock för en nationell ekonomi som mäter den totala värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landets gränser under en given tidsperiod, oftast ett år. Det som skiljer nominellt BNP från andra mått på BNP, som realt BNP, är att det inte tar hänsyn till inflationsskillnader. Detta innebär att nominellt BNP endast speglar den faktiska värdetillväxten av varor och tjänster, utan att justera för inflationsskillnader. Nominellt BNP används ofta som en jämförelse mellan ekonomier eller för att mäta ekonomisk tillväxt över tid, men det kan vara mindre användbart som en indikator på en ekonomis faktiska välstånd eftersom det inte tar hänsyn till inflationsskillnader.

BNP, potentiell

Potentiell BNP är en måttstock för en nationell ekonomi som mäter den mängd varor och tjänster som ekonomin skulle kunna producera om all tillgänglig produktionskapacitet användes på ett optimalt sätt. Potentiell BNP används ofta som en jämförelse mellan ekonomier eller för att mäta ekonomisk tillväxt över tid. Det är ett viktigt mått eftersom det kan användas för att bedöma hur nära en ekonomi är att uppnå full sysselsättning och full produktionskapacitet. Potentiell BNP kan också användas som en indikator på en ekonomis tillväxtpotential och som en grund för ekonomiska prognoser och politikbeslut.

BNP, real

Realt BNP är en måttstock för en nationell ekonomi som mäter den totala värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landets gränser under en given tidsperiod, oftast ett år. Skillnaden mellan realt BNP och nominellt BNP är att realt BNP tar hänsyn till inflationsskillnader, det vill säga att det justerar för prisökningar på varor och tjänster för att ge en mer rättvisande bild av den faktiska värdetillväxten i ekonomin. Realt BNP används ofta som en jämförelse mellan ekonomier eller för att mäta ekonomisk tillväxt över tid, och det är ett viktigt mått för att bedöma en ekonomis faktiska välstånd och hälsa.

Bojkott

Bojkott är en form av ekonomisk protest där en grupp människor väljer att avstå från att köpa eller använda en viss vara eller tjänst för att uttrycka sin oro eller missnöje med dess producent eller leverantör. Bojkotten är ett sätt för gruppen att visa sin makt som konsumenter och att påverka företagets beteende genom att försvåra för det att sälja sina produkter eller tjänster. Bojkottar används ofta för att protestera mot företags praxis, produkters hållbarhet eller företagens agerande i allmänhet. Bojkottar kan också användas som en form av politisk protest eller som en metod för att uppnå social förändring.

Bolagsordning

En bolagsordning är en formell dokument som innehåller regler och föreskrifter för hur ett bolag ska styras och förvaltas. Bolagsordningen är ett viktigt verktyg för att säkerställa att ett bolag fungerar på ett effektivt och rättvist sätt, och att alla parter, inklusive ägare, styrelsemedlemmar och anställda, förstår sina roller och ansvar. Bolagsordningen innehåller oftast information om bolagets formål, organisation, styrning, beslutsfattande, rapportering, årsmöten, rösträtt, ägarförhållanden och andra viktiga frågor.

Bolagsrisk

Bolagsrisk, även kallat företagsrisk, är den risk som finns för att ett företag inte kommer att kunna leva upp till sina åtaganden gentemot sina kreditgivare, till exempel långivare eller leverantörer. Detta kan bero på olika saker, till exempel en nedgång i företagets försäljning, för höga kostnader, eller en allmän svaghet i den ekonomiska situationen. Bolagsrisken kan också vara relaterad till en specifik händelse, till exempel en konkurs eller en kris i företaget.

Bolagsskatt

Bolagsskatt är den skatt som företag måste betala på sin vinst eller inkomst. I Sverige är bolagsskatten en fast procentsats på företagets vinst. Det finns också vissa undantag och avdrag som företag kan ta hänsyn till när de beräknar sin bolagsskatt. Bolagsskatten är en viktig inkomstkälla för staten, och pengarna som samlas in används för att finansiera offentliga tjänster och investeringar.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning, även kallat företagsstyrning, handlar om hur ett företag leds och övervakas för att säkerställa att det fungerar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Bolagsstyrning omfattar alla de beslut och rutiner som används för att styra och leda företaget, såsom företagets affärsmodell, strategier, mål och riktlinjer, samt de processer och system som används för att övervaka och rapportera företagets verksamhet. Målet med bolagsstyrning är att skapa värde för företaget och dess aktieägare på ett ansvarsfullt sätt.

Bolagsstämma

Bolagsstämma är den högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Det är på bolagsstämman som aktieägarna har det yttersta ansvaret för företagets verksamhet, och där de fattar beslut om viktiga frågor som rör företaget, till exempel val av styrelse, fastställande av årsredovisningen och beslut om utdelning av vinst. Bolagsstämman är även det forum där aktieägarna kan ställa frågor och diskutera företagets verksamhet med styrelsen och ledningen. Bolagsstämman hålls vanligtvis en gång per år, men kan också hållas extra om det finns särskilda skäl för det.

Book building

Book building är en metod för att bestämma priset på en aktie vid en nyemission. När ett företag beslutar att genomföra en nyemission, inbjuder det vanligtvis institutionella investerare att lämna bud på aktierna. Dessa bud kan vara olika höga, beroende på hur investerarna bedömer företaget och dess potential. Genom att samla in dessa bud kan man sedan bestämma ett pris på aktierna som speglar marknadens efterfrågan och intresse. Efter att priset har bestämts genomförs nyemissionen, och aktierna säljs till de investerare som lämnat bud på det valda priset.

Bransch

En bransch är en grupp företag som verkar inom en viss sektor eller område av ekonomin. Branscher kan vara breda och omfatta flera olika slags verksamheter, eller mer specifika och begränsade till en viss typ av produkt eller tjänst. Exempel på branscher kan vara teknologi, bilindustri, finanssektorn, fastighetsbranschen eller detaljhandeln. Branscher kan också vara indelade i olika undersektorer, till exempel IT-branschen, som kan omfatta allt från datorutrustning till programvaror och tjänster. Branscher spelar en viktig roll i ekonomin, eftersom de skapar värde och sysselsättning, och bidrar till att utveckla nya produkter och tjänster.

Branschfond

En branschfond är en typ av investeringsfond som fokuserar på att investera i företag som verkar inom en viss bransch eller sektor. Branschfonder kan vara specialiserade på en enskild bransch, till exempel teknologi eller energi, eller på flera olika branscher inom en viss sektor, till exempel finanssektorn. Målet med att investera i en branschfond är att få en exponering mot en specifik bransch eller sektor, och därmed få en högre avkastning än genomsnittet på marknaden. Branschfonder kan vara en bra investering för den som vill diversifiera sin portfölj och öka sin exponering mot en viss bransch eller sektor.

Branschindex

Ett branschindex är ett mått på utvecklingen för en viss bransch eller sektor inom en börsmarknad. Branschindexet består av ett antal företag som verkar inom samma bransch eller sektor, och dess utveckling följer dessa företags utveckling på börsen. Genom att följa ett branschindex kan man få en indikation på hur väl en viss bransch eller sektor presterar jämfört med andra branscher och sektorer. Det finns olika typer av branschindex, som kan vara breda och omfatta flera olika branscher, eller mer specifika och begränsade till en enskild bransch. Ett välkänt exempel på ett branschindex är NASDAQ Composite, som följer utvecklingen för de företag som noteras på NASDAQ-börsen.

Bruttoinkomst

Bruttoinkomst är den totala inkomsten som en person eller ett företag har innan skatter och avgifter har dragits från. Bruttoinkomsten är alltså den inkomst som en person eller ett företag har fått före eventuella avdrag för skatter och avgifter. För en person innebär bruttoinkomsten alla inkomster, till exempel lön, tjänstebidrag och kapitalinkomster, medan bruttoinkomsten för ett företag är dess totala omsättning före eventuella kostnader och skatter. Bruttoinkomsten är en viktig indikator på hur väl en person eller ett företag presterar ekonomiskt, och är en grundläggande faktor vid beräkning av skatter och avgifter.

Bruttoinvestering

Bruttoinvestering är den totala summan av pengar som en person eller ett företag investerar i en verksamhet. Bruttoinvesteringen innefattar alla kostnader som är nödvändiga för att starta och driva verksamheten, till exempel kostnader för utrustning, maskiner, lokaler och råvaror. För en person kan bruttoinvesteringen också innefatta kostnader för utbildning och annan kunskap som är nödvändig för att starta verksamheten. Bruttoinvesteringen är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska bedöma om en verksamhet är lönsam eller inte, eftersom den ger en indikation på hur mycket pengar som behövs för att starta och driva verksamheten.

Bruttolön

Bruttolön är den totala lön som en person får innan skatter och avgifter har dragits från. Bruttolön innefattar alla inkomster som en person har rätt till från sin arbetsgivare, till exempel lön, tjänstebidrag och eventuella ersättningar. Bruttolön är den summa som en person får utbetald på sin lönespecifikation, och som sedan används som grund för att beräkna skatter och avgifter. Bruttolön är viktig för en person eftersom den påverkar hur mycket pengar man har tillgång till varje månad, och är därför en viktig faktor att ta hänsyn till vid budgetering och planering av ekonomin.

Bruttoskuld

Bruttoskuld är den totala skuld som en person eller ett företag har. Bruttoskulden innefattar alla skulder och lån som en person eller ett företag har, oavsett om det handlar om lån från banken, lån från andra långivare, eller kreditkortskrediter. Bruttoskulden kan också innefatta andra typer av skulder, som till exempel räkningar och avgifter som inte har betalats. Bruttoskulden är en viktig indikator på hur mycket en person eller ett företag har lånat, och ger en övergripande bild av den totala skuldsituatonen. Bruttoskulden är viktig att ha koll på, eftersom en hög skuld kan påverka en persons eller företags förmåga att låna mer pengar i framtiden.

Brytpunkt

En brytpunkt är en viktig gräns eller tröskel som avgör när en viss händelse eller effekt inträffar. I ekonomiska sammanhang är en brytpunkt ofta en viktig faktor som påverkar hur en verksamhet eller en investering utvecklas. En brytpunkt kan till exempel vara den punkt då en verksamhet börjar gå med vinst, eller då en investering börjar ge avkastning. Brytpunkter kan också vara avgörande för hur en verksamhet eller investering ska hanteras eller planeras, och därför är det viktigt att identifiera och förstå dessa punkter.

Bubbla

En bubbla inom ekonomin är en situation där priserna på en viss typ av tillgång, till exempel aktier eller fastigheter, stiger kraftigt på en kort tid, ofta utan att det finns en reell grund för detta prisökning. En bubbla uppstår när många investerare tror att priserna kommer att fortsätta stiga, och därför köper upp tillgångarna i hopp om att göra snabba vinster. Detta kan leda till en ond cirkel där priserna fortsätter att stiga, vilket i sin tur lockar fler investerare att köpa upp tillgångarna. Men eftersom priserna inte har en reell grund i företagens verkliga värde, kan bubblan plötsligt brista när investerarna inser att priserna inte längre stiger, och då kan priserna falla kraftigt. En bubbla kan skapa stora problem för ekonomin, eftersom den kan leda till kriser och förluster för investerare och företag.

Budget

En budget är en plan för hur man ska använda sina pengar under en viss tidsperiod. Budgeten innehåller en uppskattning av de inkomster och utgifter som man förväntar sig att ha under den aktuella perioden, och syftar till att hjälpa en person eller ett företag att hålla koll på sin ekonomi och att undvika att spendera mer än man har råd med. Budgeten kan också användas för att sätta mål och planera hur man ska använda sina pengar för att uppnå dessa mål, till exempel genom att spara pengar eller investera i en viss verksamhet. En budget kan vara en enkel plan som man sätter upp för enskilda personer, eller den kan vara mer komplex och omfattande för större organisationer eller företag.

Budgeteringsmarginal

Budgeteringsmarginal är skillnaden mellan en budgeterad kostnad och den faktiska kostnaden för en verksamhet eller ett projekt. Budgeteringsmarginalen används för att mäta hur bra man har lyckats att hålla sig inom de ramar som satts upp för en verksamhet eller ett projekt, och ger en indikation på om man har lyckats hålla kostnaderna under kontroll. Budgeteringsmarginalen beräknas genom att man tar skillnaden mellan den budgeterade kostnaden och den faktiska kostnaden, och kan användas för att identifiera områden där kostnaderna har avviker från budgeten, och där det kan vara lämpligt att göra justeringar eller förändringar. Budgeteringsmarginalen är en viktig indikator på hur väl en verksamhet eller ett projekt presterar.

Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiska mål är mål som regeringar eller andra offentliga organ sätter upp för att styra sin ekonomiska politik. Dessa mål kan handla om allt från kortfristiga mål som att hålla inflationen under kontroll, till långsiktiga mål som att säkerställa hållbar tillväxt och utveckling i ekonomin. Budgetpolitiska mål är viktiga eftersom de ger en ram för hur man ska fatta beslut om hur pengar ska användas och hur man ska skapa en hållbar ekonomi. Målen är också viktiga för att ge investerare och andra intressenter en indikation på hur regeringen tänker agera i ekonomiska frågor, och kan påverka förtroendet för ekonomin.

Budgetproposition

En budgetproposition är ett förslag till en budget för en viss tidsperiod, som vanligtvis motsvarar ett år. Budgetpropositionen innehåller en uppskattning av de inkomster och utgifter som en regering eller ett offentligt organ förväntar sig att ha under den aktuella perioden, och syftar till att ge en överblick över de åtgärder och projekt som planeras under året. Budgetpropositionen skickas vanligtvis till riksdagen för granskning och beslut innan den träder i kraft. Budgetpropositionen är en viktig del av den offentliga ekonomin, eftersom den ger en indikation på hur man tänker använda skattepengar och hur man planerar att styra ekonomin under året.

Budgetsaldo

Budgetsaldo är skillnaden mellan en budgeterad inkomst och en budgeterad utgift för en viss tidsperiod. Budgetsaldot används för att mäta om en verksamhet eller ett projekt har gått med vinst eller förlust under en viss period, och ger en indikation på hur väl man har lyckats att hålla kostnaderna inom ramen för den budget som har satts upp. Budgetsaldot beräknas genom att man tar skillnaden mellan den budgeterade inkomsten och den budgeterade utgiften, och kan vara antingen positivt eller negativt beroende på om verksamheten har gått med vinst eller förlust. Budgetsaldot är en viktig indikator på hur väl en verksamhet eller ett projekt presterar ekonomiskt, och kan vara användbart för att identifiera områden där man kan göra förändringar eller justeringar för att förbättra lönsamheten.

Budgetunderskott

Budgetunderskott är en situation där en regering eller ett offentligt organ har utgifter som överstiger dess inkomster under en viss tidsperiod. Budgetunderskott uppstår när man har en budgeterad utgift som är högre än den budgeterade inkomsten, och kan vara ett tecken på att man har spenderat mer pengar än man har tjänat under perioden. Budgetunderskott är vanligtvis inte önskvärt eftersom det kan leda till en ökning av statsskulden, men ibland kan det vara nödvändigt för att finansiera viktiga projekt eller åtgärder som är viktiga för ekonomin. Budgetunderskott är en viktig indikator på hur väl en regering eller ett offentligt organ hanterar sin ekonomi, och kan vara användbart för att fatta beslut om hur man ska hantera ekonomin i framtiden.

Bytesbalans

Bytesbalansen visar skillnaden mellan hur mycket vi själva producerar inom landet och hur mycket vi använder.

Bytesförhållande

Förhållandet mellan prisnivåerna för landets export och import. Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger och försämras när de sjunker i förhållande till importpriserna.

Börs

En börs är en marknadsplats där olika finansiella instrument som aktier, obligationer och råvaror handlas. Börserna fungerar som en mötesplats för säljare och köpare, och erbjuder en plattform för handel med finansiella produkter. Börserna spelar en viktig roll i att möjliggöra investeringar och öka tillgången till kapital för företag och organisationer.

Börshandlad fond

En börshandlad fond, eller ETF som det också kallas, är en typ av investeringsfond som handlas på en börs som en aktie. En ETF innehåller en korg med tillgångar som vanligtvis återspeglar en index, till exempel S&P 500-indexet. Detta gör att investerare kan köpa en andel i en ETF och därmed få exponering mot en bred portfölj av olika tillgångar genom en enda investering.

Börsintroduktion

Börsintroduktion, eller IPO som det också kallas, är en process där ett företag går in på en börs och blir ett noterat företag. Under en IPO-process, så säljer företaget aktier till allmänheten för första gången och dessa aktier handlas sedan på börsen. Målet med en IPO är oftast att skaffa tillgång till kapital för att finansiera företagets verksamhet och expansion. Börsintroduktion kan också vara en möjlighet för företagets ägare att realisera värdet på sina investeringar i företaget.

Börsnoterade aktier

Börsnoterade aktier är aktier som är noterade på en börs och som handlas där. När ett företag går in på en börs och blir börsnoterat, så säljer det aktier till allmänheten. Dessa aktier handlas sedan på börsen, vilket ger investerare möjlighet att köpa och sälja aktier i företaget. Börsnoterade aktier ger företaget tillgång till kapital och ger investerare möjlighet att äga en andel i företaget och dela på dess vinster och förluster.

Börsstopp

Börsstopp är en funktion på en börs som innebär att handel med vissa aktier stoppas under en begränsad tid. Det finns olika skäl till att en börsstopp kan aktiveras, till exempel om ett företag har publicerat viktig information som kan påverka aktiens värde eller om det finns oro på marknaden som kan orsaka stora prisfluktuationer. Börsstopp syftar till att minska volatilitet och oordning på marknaden och skydda investerare från att göra beslut baserade på felaktig eller ofullständig information.

Börsvärde

Börsvärde är ett mått på värdet på ett företag som är börsnoterat. Det beräknas genom att multiplicera antalet aktier som är utestående med aktiens aktuella börskurs. Börsvärdet är alltså det totala värdet på alla aktier i ett företag. Det kan användas som ett mått på hur väl företaget presterar och hur dess aktiekurs utvecklas, men det är viktigt att notera att börsvärdet inte alltid är ett exakt mått på företagets verkliga värde eftersom det kan påverkas av flera faktorer, såsom marknadsförutsättningar och investerarnas förväntningar.

C-aktie

C-aktie är en typ av aktie som ger sin ägare rösträtt på bolagsstämman, men som har ett röstvärde som oftast är lägre än röstvärdet hos A-aktier och B-aktier.

Call

En call är en form av auktion som samlar köpare och säljare på aktiemarknaden. Det är något som sker innan börsen öppnar på morgonen och innan den stänger för dagen.

Centralbank

En centralbank är en offentlig institution som har det övergripande ansvaret för ett lands penning- och valutapolitik. Centralbanken är ansvarig för att främja stabila priser, full sysselsättning och en sund finansiell sektor i landet. Detta görs genom att justera räntenivån, att öka eller minska mängden pengar i omlopp, och genom att reglera finansinstitutens verksamhet. Centralbanken spelar också en viktig roll i att hantera valutakurser och att fungera som långivare i sista hand för andra banker.

Certifikat

Ett certifikat är ett finansiellt instrument som handlas på börsen likt aktier. Certifikatet följer utvecklingen på en underliggande tillgång exempelvis en aktie, ett index eller liknande.

Ceteris paribus

Ceteris paribus är en latinsk term som betyder ”med alla andra faktorer konstanta”. Det används som en utgångspunkt i teoretisk ekonomi för att enklare kunna analysera hur en förändring i en faktor påverkar ett system. Ceteris paribus-föreställningen innebär att man antar att alla andra faktorer som påverkar systemet förblir oförändrade, så att man kan fokusera på de förändringar som är relevanta för den aktuella analysen.

Corporate Governance

Corporate Governance handlar om hur företag och organisationer styrs och leds. Det handlar om hur beslut tas inom organisationen, vem som har det yttersta ansvaret för besluten, och hur olika intressen inom organisationen balanseras. Corporate Governance syftar till att säkerställa att organisationen fungerar på ett rättvist, transparent och ansvarsfullt sätt, och att dess verksamhet styrs i enlighet med de lagar och regler som gäller. Corporate Governance innefattar också frågor som är relaterade till företagets relationer med sina aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter.

Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility (CSR) handlar om företags ansvar gentemot samhället och omvärlden. Det innebär att företag måste ta hänsyn till hur deras verksamhet påverkar miljö, samhälle och människor, och att de måste agera på ett ansvarsfullt sätt i frågor som rör bland annat miljö, mänskliga rättigheter, etik och jämlikhet. CSR handlar alltså om hur företag kan bidra till att skapa en bättre värld genom att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet. CSR är ett brett begrepp som kan omfatta många olika typer av aktiviteter och initiativ, från att donera pengar till välgörenhet till att satsa på hållbara produkter och tjänster.

Courtage

Courtage är en avgift som tas ut för att mäklaren har förmedlat ett affärsöverenskommelse. Courtage är en form av provision som betalas av den part som har fått hjälp med att genomföra affären. Courtage kan till exempel tas ut vid försäljning av aktier, fastigheter eller andra värdepapper. Courtagen beräknas som en procentsats av affärsvärdet och kan variera beroende på vilken typ av affär det handlar om. Courtage är inte en lagstadgad avgift utan är en överenskommelse mellan parterna i affären.

Cykel

I ekonomiska sammanhang kan cykel beteckna en period av alternerande tillväxt och kontraktion inom en ekonomi. Dessa perioder av tillväxt och kontraktion, som kallas för konjunkturcykler, kan ha olika längd och styrka. Konjunkturcykler kan orsakas av en mängd olika faktorer, som till exempel förändringar i efterfrågan på produkter och tjänster, råvarupriser, räntor och politiska beslut. En viktig del av ekonomisk analys och politik är att försöka förstå och förutsäga konjunkturcykler och deras effekter på ekonomin.

Cykliska bolag

Cykliska bolag är företag som har en verksamhet som är känslig för konjunkturcykler, det vill säga för förändringar i ekonomin. Detta innebär att deras försäljning och vinst kan variera kraftigt beroende på hur den allmänna ekonomin utvecklas. Till exempel kan cykliska bolag vara företag som producerar råvaror, tillverkar konsumentvaror eller erbjuder tjänster som är beroende av efterfrågan från konsumenter eller företag. Cykliska bolag är därför oftast mer känsliga för ekonomiska förändringar än icke-cykliska bolag, som har en mer jämn försäljning och vinstutveckling över tid.

Dagslåneräntan

Dagslåneräntan är en räntesats som bankerna tar ut för att låna ut pengar till varandra under en enda dag. Dagslåneräntan är en viktig del av det finansiella systemet eftersom den påverkar hur lätt det är för banker att få tillgång till pengar och därmed också hur lätt det är för dem att låna ut pengar till kunderna. Dagslåneräntan kan också vara ett verktyg för centralbanken att påverka den allmänna räntenivån i ekonomin.

Dagsorder

Dagsorder är en typ av handelsorder som avser att köpa eller sälja en viss säkerhet under en enda dag. Dagsordrar används ofta av handlare som vill minimera risken för att deras positioner ska hållas över natten, då det kan innebära ytterligare risker och kostnader. Dagsordrar går också ut automatiskt vid slutet av handelsdagen om de inte har utförts, vilket gör det enklare för handlaren att hantera sina positioner.

Daytrader

En daytrader är en person som köper och säljer finansiella instrument, såsom aktier, valutor eller råvaror, inom samma handelsdag. Daytraders strävar efter att dra nytta av kortvariga prisskillnader och göra vinst på så kort tid som möjligt. De har ofta en mycket aktiv handelsstil och kan göra många affärer under en enda dag. Daytrading kan vara en riskabel form av investering eftersom det innebär att man måste vara mycket duktig på att förutse marknadsrörelser och vara beredd att agera snabbt.

Deflation

Deflation är en ekonomisk företeelse där allmänna prisnivån sjunker över tid. Det innebär att varor och tjänster blir billigare för konsumenterna, men det kan också leda till att företag gör mindre vinst och att vissa människor förlorar sina jobb. Deflation kan vara ett problem för ekonomin eftersom det kan innebära att människor väntar med att köpa saker i hopp om att de ska bli ännu billigare i framtiden, vilket kan leda till minskad efterfrågan och lägre produktion. Centralbanken kan försöka motverka deflation genom att sänka räntan och stimulera ekonomin på andra sätt.

Delrätt

En delrätt är en rätt att få aktier vid en fondemission.

Deltagandeskatt

Ett mått som bedömer hur stort det ekonomiska utbytet är av att arbeta jämfört med att inte arbeta. Anger hur stor del av inkomsten som individen tjänar in genom att börja arbeta som går bort i skatt och minskade transfereringar.

Delårsrapport

En Delårsrapport är en finansiell rapportering som visar företagets ekonomiska resultat och finansiella ställning för en viss tidsperiod. Det är en kortare period än företagets hela räkenskapsår, och det är oftast publicerat halvårsvis eller kvartalsvis. Delårsrapporter är viktiga för att ge intressenter en uppdaterad bild av företagets ekonomiska ställning, och de kan användas för att jämföra företagets resultat med tidigare perioder eller med andra företag i samma bransch.

Depreciering

Depreciering är en metod för att komma åt en verksamhets anläggningstillgångar över tid. När en företags anläggningstillgångar, såsom maskiner eller byggnader, används över en längre tid, förlorar de värde på grund av ålder, användning eller förändringar i marknaden. Depreciering är en metod för att mäta dessa förluster i värde och för att redovisa dem i företagets resultaträkning. Det hjälper företaget att få en mer rättvis bild av sina verkliga kostnader och vinstmarginaler.

Depression

En finansiell depression är en långvarig ekonomisk kris som påverkar hela samhället. Det är en allvarligare form av recession, och det innebär att det finns en allmän känsla av osäkerhet och oro bland investerare och konsumenter. Detta kan leda till att människor blir rädda för att låna eller spendera pengar, vilket kan orsaka en minskning av efterfrågan och en minskning av produktion och sysselsättning. En finansiell depression kan påverka många områden av samhället, inklusive handel, industri och finansmarknaden. Det är viktigt att regeringar och centralbanker agerar snabbt för att hantera en finansiell depression och förhindra att den förvärras.

Depå

En depå fungerar som en mellanhand mellan investerare och börsen, och den har som uppgift att säkerställa att värdepapper och andra tillgångar hanteras på ett säkert och effektivt sätt. De flesta investerare använder en depå för att lagra och hantera sina värdepapper och andra tillgångar, så att de kan köpa och sälja dem på börsen på ett enkelt och smidigt sätt.

Depåbevis

Ett Depåbevis är ett dokument som visar att en viss mängd värdepapper eller andra tillgångar är förvarade i en depå. Det fungerar som en slags kvitto och bevis på ägande av de tillgångar som anges i dokumentet. Depåbevis utfärdas av depåbanker och de innehåller information om vilka tillgångar som är förvarade, hur många det är av varje tillgång och vem som är ägaren. Depåbevis kan vara fysiska dokument eller elektroniska, beroende på hur depåbanken hanterar sina dokument. Depåbevis är viktiga för att skydda investerarnas rättigheter och för att säkerställa att de kan åtnjuta fullt ägande av sina tillgångar.

Derivat

Ett derivat är en finansiell produkt som är kopplad till en annan underliggande tillgång, såsom en aktie, råvaror eller valuta. Värdet på ett derivat beror på värdet på den underliggande tillgången, och det kan användas för att få exponering mot en viss tillgång eller för att hantera risker. Derivat kan vara optioner, terminsavtal, forwardavtal, futures eller swaps, och de används ofta av investerare för att förstärka sina portföljer eller för att skydda sig mot prisrörelser. Derivat är komplexa finansiella produkter och det är viktigt att förstå hur de fungerar innan man investerar i dem.

Detaljhandel

Detaljhandel är en form av verksamhet där företag säljer produkter eller tjänster till slutkonsumenter. Det innebär att företaget säljer produkter eller tjänster direkt till konsumenter, antingen genom butiker eller genom näthandel. Detaljhandel inkluderar allt från livsmedelsbutiker och klädaffärer till elektronikbutiker och möbelaffärer. Detaljhandel har en viktig roll i ekonomin, eftersom det är där de flesta konsumenter gör sina inköp. Detaljhandeln är också en viktig indikator på hur ekonomin mår, eftersom en ökning av detaljhandeln brukar ses som ett tecken på en stark ekonomi.

Devalvering

Devalvering är en process där en valutas värde sänks i förhållande till andra valutor. Det innebär att det blir billigare för utländska köpare att köpa den devalverade valutan, medan det blir dyrare för inhemska köpare att köpa utländska valutor. Devalvering kan ske av olika anledningar, men det är vanligtvis en strategi som används av en regering för att öka konkurrenskraften hos en nations företag genom att göra deras produkter billigare på utländska marknader. Det kan också användas som ett sätt att minska prisökningar och hantera en ekonomisk kris. Devalvering kan ha både positiva och negativa effekter på en ekonomi, och det är viktigt att tänka igenom dessa före och efter en devalvering.

Direkt aktieägande

Direkt aktieägande innebär att man är ägare till aktier i ett företag direkt. Det innebär att man har full kontroll över sina aktier och kan besluta om när de ska säljas eller köpas. Direkt aktieägande är ett vanligt sätt att investera i aktier, och det kan ge investeraren en större mängd kontroll över sin portfölj. Det är viktigt att förstå riskerna och fördelarna med direkt aktieägande innan man investerar, och att göra en grundlig research om det företag man överväger att investera i.

Direkta skatter

Direkta skatter är skatter som betalas direkt av individer eller företag till staten. Dessa skatter dras direkt från lönen eller företagets vinst, och de är oftast fasta belopp som inte beror på hur mycket man tjänar eller hur mycket vinst man gör. Exempel på direkta skatter är inkomstskatt och företagsskatt. Direkta skatter är viktiga för att finansiera statens verksamhet och för att tillhandahålla viktiga tjänster som vägar, sjukvård och utbildning.

Direktavkastning

Direktavkastning är den årliga avkastningen på en investering, uttryckt som en procentsats. Det är den vinst eller avkastning som investeraren får på sin investering, utan att räkna med eventuella övriga kapitalvinster. Direktavkastning beräknas genom att dividera investeringens årliga avkastning med dess nuvarande marknadsvärde, och det är ett vanligt sätt att jämföra avkastningen på olika investeringar. Direktavkastning är viktig för investerare eftersom det ger en ungefärlig uppfattning om hur mycket de kan förvänta sig att få i avkastning på sin investering.

Direktinvesteringar

Direktinvesteringar är en kapitalinvestering, som ett företag gör i utländskt företag för att skapa ett bestående ekonomiskt förhållande och för att skaffa kontroll.

Dirty floating

Dirty floating är en term som används för att beskriva en valutapolitik där en centralbank inte är helt neutral i sin hantering av valutan. I stället för att låta marknadskrafterna avgöra valutans värde, kommer centralbanken att intervenera för att påverka värdet på valutan. Det kan innebära att centralbanken köper eller säljer valuta för att påverka dess värde, eller att den sätter riktlinjer för hur den vill att valutan ska utvecklas. Dirty floating används ofta av centralbanker som vill ha kontroll över valutans värde för att uppnå specifika ekonomiska mål, såsom att stödja exportindustrin eller att hålla inflationen under kontroll.

Diskontera

Att diskontera innebär att man beräknar värdet av en tillgång eller en flödesström vid ett tidigare datum, genom att använda en speciell räntesats som kallas diskonteringsränta. Det är ett vanligt sätt att beräkna värdet av en investering eller en kontantström, och det används ofta för att jämföra olika investeringar eller för att avgöra om en investering är lönsam. När man diskonterar en tillgång eller en kontantström tar man hänsyn till tiden som går mellan nuet och det tidpunkt då tillgången eller kontantströmmen kommer att generera vinst eller värde. Ju längre tid det är kvar, desto lägre blir värdet när det diskonteras.

Diskretionär förvaltning

Diskretionär förvaltning är en form av förvaltning där en professionell förvaltare har frihet att fatta beslut om hur en investeringsportfölj ska förvaltas. I stället för att följa en fastställd investeringsstrategi eller investeringspolicy, har förvaltaren frihet att välja vilka tillgångar som ska ingå i portföljen och hur de ska förvaltas. Diskretionär förvaltning kan vara lämplig för investerare som inte har tid eller kunskap att förvalta sin egen portfölj, eller för investerare som vill ha en professionell att ta besluten åt dem. Diskretionär förvaltning innebär dock att investeraren ger upp en del av sin kontroll över sin portfölj, och det är viktigt att välja en pålitlig och kompetent förvaltare.

Disponibel inkomst

Disponibel inkomst är den inkomst som en person eller ett företag har tillgång till efter att skatter och andra fasta utgifter har dragits av. Disponibel inkomst är viktig eftersom det är den inkomst som man faktiskt har råd att spendera, och det är därför den inkomst som har störst betydelse för konsumtionen och ekonomin i stort. Disponibel inkomst beräknas genom att dra av alla fasta utgifter från den totala inkomsten, och det kan variera beroende på hur mycket skatter och utgifter man har.

Dotterbolag

Ett dotterbolag är ett företag som ägs helt eller delvis av ett annat företag, kallat moderbolaget. Dotterbolaget är ett fristående företag, men det är ägt av moderbolaget och det rapporterar till moderbolaget. Dotterbolag kan vara antingen helägda av moderbolaget eller delägda tillsammans med andra företag. Dotterbolag används ofta för att expandera verksamheten eller för att dra nytta av olika fördelar, såsom skattemässiga fördelar eller för att enklare kunna etablera sig på en ny marknad. Dotterbolag är vanliga inom många olika branscher, och de kan vara både stora och små företag.

Dow Jones Index

Dow Jones Index, eller Dow Jones Industrial Average (DJIA), är ett mått på aktiekurserna för ett urval av amerikanska företag. Indexet används som en indikator för den allmänna riktningen för den amerikanska börsen och är ett av de mest välkända och inflytelserika börsindexen i världen. Indexet består av 30 stora och välkända företag inom olika sektorer, såsom industri, finans, teknik och försäljning, och är utformat för att ge en bred representation av den amerikanska ekonomin. Dow Jones Index uppdateras kontinuerligt under handelsdagen och är en viktig indikator på hur den amerikanska ekonomin håller sig.

Dualt skattesystem

Den svenska duala inkomstbeskattningen innebär en progressiv beskattning av förvärvsinkomster och en proportionell beskattning av kapitalinkomster i motsats till de flesta andra länders skattesystem som innebär att all inkomst från olika förvärvskällor läggs samman och beskattas enligt en och samma skatteskala.

Dubbelbeskattning

Dubbelbeskattning är när samma inkomst beskattas av två olika skattesystem. Det kan till exempel ske när en person har inkomster från olika länder och därmed blir skyldig att betala skatt både i det land där inkomsten genereras och i det land där personen är bosatt. Dubbelbeskattning kan också uppstå om samma inkomst beskattas både som inkomstskatt och som kapitalvinstskatt. Det finns olika sätt att undvika eller minska risken för dubbelbeskattning, såsom skatteavtal mellan olika länder och rätten att räkna av skatter betalda i ett land mot skatter som ska betalas i ett annat land. Dubbelbeskattning är en form av skatteverkan som kan leda till orättvisa skattesituationer och som därför är föremål för diskussion och förhandlingar på internationell nivå.

Dumpning

Dumpning är en form av handel med sänkta priser där företag exporterar varor till ett annat land till ett pris som är lägre än det pris som gäller på det inhemska marknaden. Detta kan ske av olika skäl, till exempel för att sälja av överskottsproduktion eller för att undergräva konkurrenternas marknadsposition. Dumpning kan leda till en konkurrensfördel för företaget som praktiserar det, men det kan också skada företag och producenter i det land där varorna importeras genom att sätta press på priserna och minska efterfrågan på lokala produkter. Dumpning är förbjudet enligt världshandelns regler, men det kan vara svårt att bevisa och kan därför vara en källa till handelskonflikter mellan länder.

Duopol

Ett duopol är en marknadsform där två företag dominerar en bransch eller en marknad. I ett duopol har företagen en stark ställning och kan därför sätta priser och bestämma villkoren för produkter och tjänster på en marknad. Detta kan resultera i lägre konkurrens och högre priser för konsumenterna, jämfört med en marknad med flera aktörer. Duopol kan uppstå av olika anledningar, till exempel genom företagsförvärv eller genom naturliga barriärer som gör det svårt för nya företag att konkurrera. Duopol är en form av oligopol, där marknaden domineras av två företag.

EBITA

EBITA står för Earnings Before Interest, Taxes, and Amortization. Det är en form av lönsamhetsmått som visar företagets vinst innan räntekostnader, skatter och amorteringar har dragits av. EBITA används ofta för att jämföra företagens lönsamhet eftersom det ger en indikation på företagets förmåga att generera vinst från sin verksamhet, utan att påverkas av olika faktorer som kan variera mellan företagen.

ECB

ECB står för Europeiska centralbanken. Det är den centralbank som ansvarar för den gemensamma monetära politiken i de länder som använder euro som valuta. ECB har som huvuduppgift att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och främja en hållbar ekonomisk tillväxt. ECB är också ansvarig för att utfärda sedlar och mynt i euro och att verka för en stabil och välfungerande penningmarknad i euroområdet.

EES

EES står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det är en frihandelszon som består av länder från Europa och Norden. Målet med EES är att främja handeln och den ekonomiska utvecklingen mellan länderna genom att minska handelshindren och öka samarbetet inom områden som t.ex. miljö, konkurrens, arbetsmarknad och sociala frågor.

Effektiv ränta

Effektiv ränta är den totala räntekostnaden för en låntagare, inklusive alla avgifter och andra kostnader som är relaterade till lånet. Effektiv ränta är ett mer realistiskt mått på lånets kostnad än den nominella räntan, eftersom det tar hänsyn till alla avgifter och andra kostnader som kan påverka låntagarens ekonomi. Effektiv ränta anges vanligtvis som en årlig procentsats och beräknas som den årliga räntekostnaden för lånet, uppdelat på lånebeloppet.

Effektiva växelkurser

Effektiva växelkurser, även kallade reella växelkurser, är de växelkurser som tar hänsyn till skillnader i inflationen mellan olika länder. Effektiva växelkurser ger en mer rättvisande bild av hur värdet på en valuta förändras i förhållande till en annan valuta, eftersom det tar hänsyn till de olika prisnivåerna i de länder som valutorna representerar. Effektiva växelkurser beräknas vanligtvis genom att jämföra den nominella växelkursen med inflationsskillnaden mellan länderna.

Effektivitet

Effektivitet inom ekonomi handlar om att använda de resurser som finns på ett sådant sätt att man maximerar värdet eller nyttan av dem. Det innebär att man använder så lite resurser som möjligt för att uppnå en viss nytta eller produktion. Effektivitet är ett viktigt begrepp inom ekonomin, eftersom det påverkar företagens lönsamhet och samhällets välfärd. Det finns olika typer av effektivitet, såsom produktions- och resurseffektivitet, och det är viktigt att förbättra effektiviteten för att uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt.

EFTA

Europeiska frihandelssammanslutningen, även kallad EFTA, är en organisation som består av länder från Europa och Norden. Målet med EFTA är att främja handeln och den ekonomiska utvecklingen mellan dessa länder genom att minska handelshindren och öka samarbetet. EFTA grundades 1960 som ett alternativ till EEC (Europeiska ekonomiska gemenskapen), och är en frihandelsorganisation som inte är en politisk union. Länder som ingår i EFTA är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Efterfrågan

Efterfrågan är det totala antalet enheter av en vara eller tjänst som konsumenter är villiga att köpa till ett visst pris under en given tidsperiod. Efterfrågan är en viktig faktor som påverkar priset på en vara eller tjänst, eftersom ju större efterfrågan det är, desto högre blir priset. Efterfrågan påverkas av en rad olika faktorer, såsom inkomst, priser på andra varor och tjänster, konsumenternas preferenser och förväntningar, och allmänna ekonomiska förhållanden.

Efterfrågeinflation

Efterfrågeinflation är en typ av inflation som uppstår när efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än tillgången på dem, vilket leder till högre priser. Efterfrågeinflation kan orsakas av en ökning av konsumenternas inkomster eller en minskning av skatterna.

Efterfrågepolitik

Efterfrågepolitik är en ekonomisk politik som syftar till att påverka efterfrågan på varor och tjänster i en ekonomi. Det kan göras genom olika åtgärder, såsom att ändra skatter och avgifter, ändra räntan eller låna ut pengar till företag och hushåll. Syftet med efterfrågepolitiken är att påverka ekonomins tillväxt och hålla inflationsnivån på en acceptabel nivå.

Egenavgifter

Egenavgifter är avgifter som betalas av en företagare för att få utöva en viss verksamhet. De kan t.ex. vara avgifter för att bedriva en restaurangverksamhet eller en hantverksverksamhet. Egenavgifter är en form av inkomstskatt för företagare, och syftet med dem är att finansiera offentliga tjänster och förbättra företagens konkurrenskraft.

Eget kapital

Eget kapital är det kapital som ägs av företaget självt. Det består av det belopp som företaget har fått in genom aktieemissioner, vinstmedel eller andra finansieringskällor. Eget kapital används för att finansiera företagets verksamhet och expansion, och det är en viktig indikator på företagets ekonomiska stabilitet och långsiktiga potential.

Ekonometri

Ekonometri är en gren av ekonomisk vetenskap som studerar hur man kan använda matematik och statistik för att förklara och förutspå ekonomiska fenomen. Det är ett verktyg som kan användas för att göra prognoser och för att utvärdera olika ekonomiska politik- och beslutsfattande.

Ekonomisk standard

Ekonomisk standard är ett mått som möjliggör jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll där hänsyn tas till den samlade inkomsten och hushållets sammansättning.

Ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd är pengar eller annan form av stöd som ges av en rikare nation eller organisation till en fattigare nation för att hjälpa den att utvecklas ekonomiskt och socialt. Ekonomiskt bistånd kan vara i form av direkta pengagåvor, lån med låga räntor, tekniskt stöd eller rådgivning. Målet med ekonomiskt bistånd är att hjälpa de fattigare länderna att bli självförsörjande och att förbättra deras levnadsstandard.

Elasticitet

Elasticitet är en ekonomisk term som betecknar hur stor inverkan en förändring i en variabel har på en annan. Elasticiteten används ofta för att uttrycka hur mycket en förändring i priset på en vara påverkar efterfrågan på den. Ju större elasticiteten är, desto större inverkan har en förändring i priset på efterfrågan.

Embargo

Embargo är en ekonomisk term som betecknar en förbud av handel mellan två länder eller grupper av länder. Det innebär att de förbjudna varorna inte får exporteras eller importeras mellan de länder som embargoet gäller för. Embargo används ofta som ett politiskt verktyg för att påverka ett annat lands beteende eller som en reaktion på en handling som inte uppskattas.

Emission

Emission är en term som används inom finansiella marknader och betecknar när en aktie eller en obligation emitteras till marknaden. Det innebär att aktierna eller obligationerna släpps ut på marknaden och kan köpas av investerare. Emissioner används ofta av företag som vill få in kapital för att finansiera sin verksamhet eller växa.

Emissionskurs

Emissionskurs är en term som används inom finansiella marknader och betecknar den prisnivå som aktier eller obligationer har när de släpps ut på marknaden genom en emission. Emissionskursen är det pris som investerare betalar för att få köpa aktierna eller obligationerna och det är också den prisnivå som aktierna eller obligationerna handlas för när de först kommer ut på marknaden.

Emissionsprospekt

Emissionsprospekt är en dokumentation som finns tillgänglig för investerare när ett företag ska emittera aktier eller obligationer. Prospektet innehåller information om företaget, dess affärsverksamhet, finansiella situation, risker och förväntade avkastning. Syftet med emissionsprospektet är att ge investerare tillräcklig information för att de ska kunna göra ett välinformerat investeringsbeslut.

Emittera

Emittera är en term som används inom finansiella marknader och betecknar när aktier eller obligationer släpps ut på marknaden genom en emission. Emittera innebär att företaget ger investerare möjlighet att köpa aktierna eller obligationerna genom att de släpps ut på marknaden.

Empiri

Empiri är en term som används inom vetenskapen och betecknar den delen av forskningen som bygger på observationer och mätningar. Empiri innebär att forskaren gör olika observationer och mätningar för att få en bild av verkligheten och sedan använder dessa för att dra slutsatser och förklaringar. Empirisk forskning är viktig för att få en bättre förståelse för olika fenomen och för att få tillgång till verkliga data som kan användas i forskningen.

EMU

EMU är en förkortning för European Monetary Union, eller Europeiska valutaunionen på svenska. EMU är en grupp av länder som har valt att införa en gemensam valuta, euro, och att samordna sin monetära politik. Målet med EMU är att skapa en mer integrerad och stabil ekonomisk union mellan länderna och att minska valutarisker och förbättra handeln.

Energibalans

Energibalans är en term som används inom energisektorn och som betecknar skillnaden mellan hur mycket energi som produceras och hur mycket energi som används i ett land eller en region. Energibalansen kan vara positiv om mer energi produceras än vad som används, eller negativ om mer energi används än vad som produceras. Energibalans är en viktig faktor för att förstå ett lands eller en regions energiförsörjning och för att kunna planera för framtiden.

Energimått

Energimått är en term som används för att mäta mängden energi som används eller produceras. Det finns olika energimått beroende på vilken typ av energi det handlar om, till exempel kilowattimmar för elenergi, fat för olja eller m3 för gas. Energimått är viktiga för att kunna jämföra mängden energi som används och för att kunna planera för energiförsörjningen.

Enkel ränta

Enkel ränta är en term som används inom finansiella marknader och som betecknar den ränta som räknas på ett lån eller en investering under en viss tid utan att ta hänsyn till förräntningseffekterna därefter, ränta på ränta-effekten. Enkel ränta beräknas som räntan på lånet eller investeringen delat på den totala kapitalbeloppet och multiplicerat med lånets eller investeringens löptid i år. Enkel ränta är en enkel och grundläggande metod för att räkna ut räntan och den används ofta i de flesta låneavtal och investeringskontrakt.

Enmansföretag

Enmansföretag är en företagsform där en enda person äger och driver företaget. Enmansföretag är den enklaste företagsformen och det är lätt att starta ett enmansföretag eftersom det inte krävs någon formell registrering eller liknande. Fördelen med enmansföretag är att det är lätt att starta och att ägaren har full kontroll över företaget. Nackdelen är att ägaren är personligen ansvarig för företagets skulder och att det kan vara svårt att skilja på företagets och ägarens privata ekonomi.

Enskild firma

Enskild firma är en företagsform där en enda person äger och driver företaget. Skillnaden mellan enskild firma och enmansföretag är att enskild firma är en formell företagsform som kräver att företaget är registrerat hos Bolagsverket och att det finns vissa formella krav som måste uppfyllas. Fördelen med enskild firma är att det är en formell företagsform och att det kan vara lättare att skilja på företagets och ägarens privata ekonomi. Nackdelen är att det kan vara mer administrativt krävande att driva en enskild firma och att ägaren är personligen ansvarig för företagets skulder.

Entreprenör

Entreprenör är en person som driver eget företag. Entreprenören är ansvarig för att företaget startas, drivs och utvecklas och har full kontroll över verksamheten. Entreprenören tar ofta stora risker för att företaget ska lyckas och är oftast också den som tjänar mest

ERM2

ERM2, eller den andra europeiska växelkursmekanismen, är en del av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inom Europeiska unionen (EU). ERM2 fungerar som ett system för fastställande av växelkurser mellan medlemsländernas valutor och euro, som är gemensam valuta för de flesta länder i EMU.

Ersättningsgrad

Ersättningsgraden är ett mått på hur mycket en försäkring eller ett pensionssystem ersätter en persons inkomster vid olika scenarier som t.ex. sjukdom eller arbetslöshet.

Ersättningsinvestering

En ersättningsinvestering är en investering som görs för att ersätta en annan investering som har förlorat värde eller inte längre är lönsam.

Etableringsuppdrag

Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är till för att flyktinginvandrare som nyligen fått uppehållstillstånd ska få hjälp att komma in på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

ETF – Exchange traded fund

ETF:er, eller börsnoterade fonder, är investeringsfonder som handlas på en börs precis som aktier. De innehåller en samling av tillgångar som t.ex. aktier, råvaror eller obligationer, och ger en investerare exponering mot en bredare marknad eller sektor utan att behöva köpa in sig i varje tillgång individuellt.

Etisk fond

En etisk fond är en investeringsfond som fokuserar på att investera i företag och organisationer som uppfyller vissa etiska kriterier, såsom miljöhänsyn, mänskliga rättigheter eller sociala frågor.

Euro

Euro är den gemensamma valutan för de flesta länder i Europeiska unionen (EU), som används av cirka 320 miljoner människor.

Europaparlamentet

Europaparlamentet är det direktmandaterade parlamentet i Europeiska unionen (EU) där medborgare från EU:s medlemsländer väljs för att representera deras intressen och delta i beslutsprocessen inom EU.

Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken (ECB) är den centralbank för euroområdet, det vill säga de länder i Europeiska unionen (EU) som använder euro som valuta. ECB har bland annat ansvar för att sätta räntepolitiken för euroområdet och för att främja prisstabilitet i området.

Europeiska unionen

Europeiska unionen (EU) är en politisk och ekonomisk union bestående av 27 medlemsländer i Europa. EU:s syfte är att främja ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och en hög levnadsstandard samt att stärka fred och stabilitet i Europa.

Eurostat

Eurostat är en byrå inom Europeiska unionen (EU) som samlar in, bearbetar och publicerar statistik om ekonomiska och sociala förhållanden i EU:s medlemsländer. Eurostat används för att följa utvecklingen inom EU och för att fatta gemensamma beslut och policy på EU-nivå.

Export

Export är att sälja varor och tjänster till andra länder.

Externa effekter

Externa effekter är effekter av ekonomiska aktiviteter som påverkar personer eller organisationer som inte är direkt involverade i aktiviteten. Exempel på externa effekter kan vara miljöförstöring eller försämring av allmänna tjänster som inte tas hänsyn till i marknadens prissättning.

Fackförbund

En organisation som företräder och försvarar medlemmarnas intressen i frågor som rör arbetsvillkor, löner, och andra förmåner.

Fast kostnad

En kostnad som inte varierar i takt med förändringar i produktionsvolymen.

Fast växelkurs

En valutaväxelkurs som är fastslagen av en stat eller valutaunion, och som inte får ändras utan tillstånd från den myndighet som fastställt den.

Fasta pris

Pris på varor och tjänster som inte ändras under en viss tid.

Fastighetsskatt

En skatt som betalas av ägaren av en fastighet, baserad på fastighetens värde.

Fattigdomsstrecket

Den nivå av inkomst eller förmögenhet under vilken en person eller en familj anses vara fattig.

Federalism

Ett statsskick där makten fördelas mellan en central regering och olika regionala och lokala myndigheter.

Fientligt bud

Ett bud på en företagsaktie som görs mot företagets önskemål, och som kan hota företagets oberoende och integritet.

Fill or kill

Ett villkor som innebär att hela ordern måste gå till avslut direkt och om inte hela ordern kan gå till avslut direkt så annulleras ordern.

Finanser

En gren av ekonomin som handlar om hur stater, företag, organisationer och individer förvärvar, använder och förvaltar pengar och andra finansiella tillgångar.

Finansiell balans

Finansiell balans är en del av betalningsbalansen. Täcker förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet. I den finansiella balansen ingår valutareserven.
är en del av betalningsbalansen. Täcker förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet. I den finansiella balansen ingår valutareserven.

Finansiellt sparande

Finansiellt sparande är att spara pengar för att investera i olika finansiella produkter, såsom aktier, obligationer, fonder eller bankkonton. Syftet med det finansiella sparandet är att få en återväxt på dina pengar och växa din förmögenhet.

Finansinspektionen

Finansinspektionen är en statlig myndighet som har till uppgift att övervaka finansmarknaden i Sverige. De arbetar för att säkerställa en sund och stabil finansmarknad, samt att skydda konsumenterna mot finansiella företag som agerar olagligt eller oetiskt.

Finansmarknad

Finansmarknaden är den marknad där finansiella produkter och tjänster handlas. Detta kan innefatta aktier, obligationer, valutor, derivat och olika typer av investeringsfonder. Finansmarknaden är en viktig del av ekonomin, eftersom den gör det möjligt för företag och organisationer att skaffa kapital för att växa och utvecklas.

Finanspolitik

Finanspolitik är de åtgärder och beslut som fattas av en stat eller regering för att påverka ekonomin och den finansiella marknaden. Detta kan innebära att skatterna sänks eller höjs för att få in mer eller mindre pengar till statskassan. Finanspolitiken påverkar ofta den allmänna ekonomiska situationen i ett land.

First North

First North är en marknadsplats för värdepapper som drivs av Nasdaq OMX. Det är en alternativ marknad för små och medelstora företag som vill lista sina aktier.

Fiskala skatter

Fiskala skatter är skatter som samlas in för att finansiera statens verksamhet. Dessa inkluderar skatter på inkomst, försäljning och användning.

Flexicurity

Flexicurity är en strategi för att balansera flexibla arbetsmarknadsregler med säkerhet för arbetstagare. Målet är att skapa en dynamisk arbetsmarknad som ger företagen möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar, samtidigt som arbetstagarna har trygghet i form av tillgång till utbildning och arbetslöshetsersättning.

Fluktuera

Fluktuera är ett verb som betyder att något varierar eller ändrar sig oförutsägbart. Det kan till exempel handla om priser på en marknad, eller om antalet personer som anställs i en viss bransch.

Flytande valuta

Flytande valuta är en valuta som inte är fixerad till ett specifikt värde mot en annan valuta, utan dess värde fluktuerar på marknaden och priset styrs av handeln samt utbud och efterfrågan.

Fond

Fond är en grupp av tillgångar, som till exempel aktier, obligationer eller fastigheter, som förvaltas av en professionell förvaltare med syfte att uppnå en viss investeringsmålsättning. Fonder kan vara öppna eller slutna, beroende på om det är möjligt att köpa och sälja andelar i fonden.

Fond-i-fond

Fond-i-fond är en typ av investeringsfond där andelarna i fonden inte består av värdepapper utan istället är sammansatta av andelar i andra fonder. På så sätt kan en fond-i-fond erbjuda en mer diversifierad portfölj och en lägre risk för investeraren.

Fondemission

Att omvandla befintliga medel till aktiekapital kallas en fondemission. Detta innebär att det inte tillkommer något nytt kapital till företaget, som vid en nyemission, utan det handlar snarare om en bokföringsåtgärd där fritt eget kapitalet blir bundet eget kapital.

Fondkommissionär

Fondkommissionär, eller fondmäklare, är ett företag som är auktoriserat att i eget namn handla med värdepapper (aktier, derivat, obligationer etc) för kunders räkning.

Fossila bränslen

Fossila bränslen är energikällor som har bildats genom förvandling av organiskt material över lång tid, till exempel kol, olja och naturgas. Dessa bränslen är en av de vanligaste källorna till energi i världen, men deras användning bidrar till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, vilket kan ha negativa effekter på klimatet.

FoU

FoU är en förkortning för forskning och utveckling. FoU-verksamhet syftar till att generera ny kunskap och nya tekniker genom vetenskapligt arbete och teknisk innovation. Resultaten av FoU-verksamhet kan användas för att utveckla nya produkter, tjänster eller processer, eller för att förbättra befintliga lösningar.

Fredsplikt

Fredsplikt är en form av avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som innebär att ingen av parterna får inleda stridsåtgärder under tiden för avtalet. Detta ingår oftast i kollektivavtal.

Fri prissättning

Fri prissättning innebär att priset på en vara eller tjänst fastställs av marknadskrafterna, dvs. efterfrågan och utbud, snarare än av myndigheter eller andra externa faktorer. Fri prissättning är en grundläggande princip i en marknadsekonomi.

Frihandel

Frihandel är ett system där varor och tjänster kan flytta fritt mellan olika länder utan begränsningar såsom tullar eller andra handelshinder. Frihandel är en grundläggande princip i världshandeln och syftar till att öka produktiviteten och välståndet i samhället genom att utnyttja varje lands fördelar på bästa sätt.

Frihandelsområde

Frihandelsområde är en geografisk region där länder har frihandel med varandra, men där handel med länder utanför området kan vara föremål för begränsningar. Frihandelsområden skapas ofta för att öka handeln mellan länderna och stärka deras ekonomiska band.

Friktionsarbetslöshet

Kortsiktig arbetslöshet kan uppstå när arbetsgivare och arbetstagare inte hittar varandra, till exempel på grund av geografiska skillnader eller problem med jobbsökning. Denna typ av arbetslöshet, som kallas friktionsarbetslöshet, är en del av den totala arbetslösheten. Den långsiktiga arbetslösheten kallas ofta strukturell arbetslöshet.

Frimärksaktie

En frimärksaktie, även känd som en penny stock på engelska, är en aktie med ett litet enhetsvärde. I svensk valuta brukar detta betyda att priset per aktie ligger mellan några öre och 5-10 kronor. Dessa aktier är vanligtvis företag som är mindre etablerade och har lägre marknadsvärde än större företag. Investing i penny stocks är oftast riskabelt eftersom de kan vara volatila och sårbara för marknadsförändringar.

Friskola

En skola som drivs oberoende av den offentliga sektorn och som finansieras genom skolpengar.

Frivilliga exportbegränsningar

Begränsningar på export som företag väljer att sätta på sig själva, ofta för att skydda en nationell industri.

Full sysselsättning

Situationen då alla personer som är villiga och kapabla att arbeta har ett arbete.

Fundamental aktieanalys

Fundamental aktieanalys är en metod för att bedöma en aktie genom att analysera dess grundläggande egenskaper, såsom företagets ekonomiska ställning, vinstmarginaler och tillväxtpotential. Detta syftar till att förutsäga hur aktien kommer att prestera i framtiden.

Fysiska personer

Fysiska personer är individer som har en fysisk existens, dvs. de är inte juridiska enheter som företag eller organisationer.

Fåmansbolag

Enligt huvudregeln är ett fåmansföretag ett företag som ägs och drivs av fyra eller färre personer. Dessa personer äger aktier i företaget som ger dem rösträttigheter som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Ett fåmansföretag kan vara både ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, beroende på hur företaget är uppbyggt och organiserat. En fördel med att driva ett fåmansföretag är att det ger de ägande personerna stor kontroll över företaget och dess beslut.

Förbundsavtal

Ett förbundsavtal är ett avtal mellan två eller flera parter som har som mål att samarbeta och uppnå gemensamma mål. Dessa avtal används ofta inom förbund eller organisationer där olika grupper samarbetar för att nå gemensamma mål.

Företag

Företag är en organisation eller en enhet som är inrättad för att bedriva någon form av verksamhet. Företag kan vara allt från en liten enskild firma till stora multinationella koncerner.

Förmögenhetsskatt

Förmögenhetsskatt är en skatt som betalas på en person eller ett företags totala förmögenhet. Detta inkluderar alla tillgångar och värdepapper som personen eller företaget äger.

Förmögenhetsvärde

Förmögenhetsvärde är det totala värdet av en persons eller ett företags förmögenhet. Detta inkluderar alla tillgångar och värdepapper som personen eller företaget äger, minus skulder och andra åtaganden.

Förnyelsebar energi

Förnyelsebar energi är energikällor som är förnyelsebara eller omätbara, dvs. de kan förnyas eller återvinnas naturligt. Exempel på förnyelsebar energi inkluderar solenergi, vindkraft, vattenkraft och biobränslen.

Försörjningsbalans

Nationalräkenskaperna innehåller en sammanställning över tillgången och användningen av varor och tjänster i ett land under en viss tidsperiod. Försörjningsbalansen är summan av BNP och import av varor och tjänster på tillgångssidan samt konsumtion, investeringar och export av varor och tjänster på användningssidan.

Försörjningsbörda

Försörjningsbördan är en nationell ekonomisk indikator som mäter hur många personer en arbetande person försörjer, förutom sig själv.

Förvaltarregistrering

Aktier som registreras i aktieboken i fondkommissionärens namn i stället för i ägarens namn.

Förvaltningsavgift

Förvaltningsavgift är en avgift som tas ut för att täcka kostnaderna för att förvalta en investering eller ett företag.

Förvärvsarbetande

Förvärvsarbetande är en person som är anställd och arbetar för att försörja sig själv och sin familj.

Förvärvsfrekvens

Förvärvsfrekvens är ett mått på hur många personer i en befolkning som är anställda och arbetar för att försörja sig själva.

Förädlingsindustri

Förädlingsindustri är en industrisektor som tillverkar produkter genom att bearbeta råvaror. Detta syftar till att skapa produkter med högre värde än råvarornas egna inneboende värde.

Förädlingsvärde

Förädlingsvärde är det värde som tillkommer en produkt genom förädling, det vill säga genom att bearbeta råvaror för att skapa produkter med högre värde. Förädlingsvärdet mäts som skillnaden i värde mellan råvarorna och den färdiga produkten.

GDP

GDP, eller bruttonationalprodukt, är ett mått på en länders ekonomi som visar hur mycket värde som skapas genom produktion av varor och tjänster under en viss tidsperiod.

Generalindex

Generalindex är en sammansättning av flera olika index, till exempel börsindex och prisindex, som visar utvecklingen för en viss grupp av värden eller fenomen.

Generella bidrag

Generella bidrag är en form av offentligt bidrag som ges till allmänna ändamål, snarare än till specifika projekt eller organisationer. Detta är bidrag från staten som kommunerna själva disponerar över.

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden är en metod för att beräkna medelvärdet av en grupp värden. Genomsnittsmetoden kan användas för att beräkna hur stor vinst eller förlust man har gjort vid försäljning av en aktie eller annat värdepapper.

GIIPS-länderna

GIIPS-länderna är ett begrepp som används för att hänvisa till fem europeiska länder (Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien) som har haft svårigheter med sin ekonomi och statsskuld.

Globalfond

Globalfonden är en aktiefond som förvaltas aktivt och som huvudsakligen investerar i företag i olika branscher från olika delar av världen. Fonden strävar efter att investera i både tillväxtbolag och värdebolag, med målet att hitta företag som kan skapa framtidens varor och tjänster och som är lågt värderade.

Globalisering

Globalisering är ett samhälleligt fenomen som innebär att olika länder och kulturer blir alltmer sammanflätade och beroende av varandra. Det kan innebära att företag etablerar sig i flera länder, att handeln ökar mellan olika länder och att människor reser och bor i andra länder än sina egna.

Glokalisering

Glokalisering innebär att lokala kulturer och traditioner bevaras samtidigt som de påverkas av globala trender och företeelser. Det handlar alltså om en kombination av globalisering och lokalisering.

Greenfield investering

En greenfield är en form av direktinvestering i utlandet som bygger på att en företagare eller en investerare startar en ny verksamhet på en orörd mark, det vill säga utan att ta över eller bygga vidare på en befintlig verksamhet.

Grossist

En grossist är en företagare eller en organisation som köper stora mängder varor från tillverkare och säljer dem vidare till återförsäljare, det vill säga företag som säljer produkterna till slutkonsumenterna.

Grundavdrag

En person som har en beskattningsbar förvärvsinkomst, såsom lön, arvode eller liknande ersättning, gör ett grundavdrag från den inkomsten. Det gäller för både fysiska personer och dödsbon. I praktiken är grundavdrag är i praktiken den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt.

Grön skatteväxling

Grön skatteväxling är en politisk åtgärd som syftar till att skydda miljön. Den innebär att produkter och tjänster som är skadliga för miljön beskattas högre än tidigare, samtidigt som skatter på arbete minskar. Detta ska främja en hållbar utveckling och uppmuntra till miljövänliga val.

Guldmyntfot

Guldmyntfot är en ekonomisk term som syftar på ett system där värdet av en valuta är förknippat med en viss mängd guld. Detta system användes under en lång period i historien och innebar att centralbanken för en given valuta var skyldig att kunna ge en viss mängd guld till varje person som ville byta in sina pengar mot guld.

Göteborgsprotokollet

Protokollet om att bekämpa försurning, övergödning och marknära ozon, även känt som Göteborgsprotokollet, undertecknades 1999 efter fem års förberedelse. Det ger en gemensam strategi för att hantera de tre miljöproblem som orsakas av fyra föroreningar: svavel, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska ämnen.

Handelsbolag

Ett handelsbolag är ett företag som har två eller flera bolagsmän. I ett handelsbolag är bolagsmännen personligt ansvariga för företagets avtal och skulder. ha förvaltare enligt föräldrabalken.

Handelsbalans

Handelsbalans är en term som används för att beskriva det totala värdet av en nations import och export av varor och tjänster. Detta värde är en viktig indikator på en nations ekonomiska tillstånd och kan påverka valutakurser och handel mellan länder.

Handelsbalansens saldo

Handelsbalansens saldo är skillnaden mellan en nations totala import och export. Om saldot är positivt betyder det att landet har en handelsöverskott, vilket kan tyda på en stark ekonomi. Om saldot är negativt betyder det att landet har en handelsunderskott, vilket kan tyda på en svag ekonomi.

Handelshinder

Handelshinder är faktorer som hindrar fri handel mellan länder. Dessa hinder kan vara tullar, importkvoter, valutarestriktioner och andra regler och förordningar som gör det svårt eller omöjligt för företag att bedriva handel med varor och tjänster mellan länder.

Handelsintensitet

Handelsintensitet är en term som används för att mäta omfattningen av internationell handel. Det kan innebära hur mycket varor och tjänster som ett land handlar med andra länder, eller hur stor andel av en viss nationell ekonomi som är relaterad till internationell handel.

Handelskammare

En handelskammare är en organisation som syftar till att främja handeln och näringslivet inom en viss region eller bransch. Handelskammaren kan erbjuda sina medlemmar tjänster såsom information, rådgivning, utbildningar och nätverkande.

Handelsnetto

Handelsnetto är en term som används inom nationalekonomi och betecknar skillnaden mellan ett lands totala import och export. Ett land har ett positivt handelsnetto om exporten överstiger importen, medan ett negativt handelsnetto innebär att importen är större än exporten.

Handelspolitik

Handelspolitik är en samling åtgärder som genomförs av en stat eller internationell organisation för att påverka omfattningen och villkoren för handeln mellan länder. Handelspolitiken kan till exempel innefatta tullar, subsidier, investeringsbegränsningar och andra former av handelshinder.

Hausse

Hausse är ett franskt ord som betyder ”uppgång” och används ofta inom ekonomin för att beskriva en period med stark tillväxt eller prisökningar på en marknad.

HDI, Human Development Index

HDI, Human Development Index, är ett mått som används för att bedöma en länders utveckling på olika områden som utbildning, hälsa och levnadsstandard. HDI fastställs av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och används som en jämförelse mellan olika länder.

Hedgefond

En hedgefond är en form av investeringsfond som syftar till att minimera risken för förluster och öka avkastningen genom att använda en mängd olika investeringsstrategier. Hedgefonder kan investera i en mängd olika tillgångar, som aktier, obligationer, valutor och råvaror, och kan också använda derivatinstrument och kortsiktiga handelsstrategier.

Hembudsklausul

En hembudsklausul ger övriga aktieägare förtur att köpa aktier som en av delägarna vill sälja eller om en andel har gått över till någon annan genom köp, gåva, testamente eller bodelning.

Humankapital

Humankapital är en ekonomisk term som syftar på den kunskap, färdigheter och erfarenheter som en person har, som kan användas för att skapa värde i ett företag eller en organisation. Humankapitalet är en viktig resurs för företag och organisationer eftersom det kan öka deras produktivitet och konkurrenskraft.

Husarbete

Husarbete är arbete som utförs i hemmet, till exempel tvätt, städning, matlagning och andra sysslor som hör till hushållsarbetet.

Hysteresis

Hysteresis är nationalekonomiska för när en hög arbetslöshetsnivå permanentar sig själv, ofta i eftersläpning av kriser.

Hängavtal

Ett hängavtal är en form av kollektivavtal där arbetsgivaren har förhandlat direkt med ett fackförbund istället för att teckna avtalet via en arbetsgivarorganisation. Ett hängavtal innebär samma skyldigheter som ett kollektivavtal, men kan bli dyrare och krångligare att hantera.

Hävstångseffekt

Hävstångseffekt är en strategi där en investerare använder lånade pengar för att öka den potentiella avkastningen på en investering. Genom att låna pengar som komplement till det egna kapitalet som investeraren har satsat kan den potentiella vinsten öka. Detta kan göras genom att man tar ett lån med en låg ränta och investerar de lånade pengarna i en investering som har en högre avkastning.

Högkonjunktur

Högkonjunktur är en term som används i ekonomin för att beskriva en period med stark ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det kan till exempel vara en period med stigande huspriser och ökade investeringar i företag.

I-land

Ett i-land, eller industriland, är ett land som är starkt integrerat i den globala ekonomin, med en hög grad av teknologisk utveckling och en stark internationell handel. Ett i-land är oftast också ett land med en hög levnadsstandard och en stark industri. Ordet ”i-land” kommer från det engelska ordet ”developed country.

ICC

International Chamber of Commerce, eller ICC, är en internationell organisation som företräder näringslivet och handeln på global nivå. ICC grundades 1919 och har sitt huvudkontor i Paris. Målet med ICC är att främja fri handel och att hjälpa företag att lösa tvister som uppstår i samband med internationell handel.

ILO

Internationella arbetsorganisationen, eller ILO, är en organisation som är en del av FN:s system och som har som mål att främja rättvisa och förbättra arbetsvillkoren för människor i hela världen. ILO grundades 1919 och har huvudkontor i Genève, Schweiz. ILO arbetar genom att anta konventioner och rekommendationer som reglerar arbetsvillkoren, samt genom att erbjuda teknisk rådgivning och utbildning för att förbättra arbetsvillkoren i medlemsländerna.

IMF

Internationella valutafonden, eller IMF, är en internationell organisation som har som mål att främja långsiktig ekonomisk stabilitet och tillväxt i världen genom att tillhandahålla lån och teknisk rådgivning till medlemsländerna. IMF grundades 1944 och har huvudkontor i Washington D.C., USA. IMF arbetar genom att erbjuda lån till länder som har problem med sin ekonomi, och genom att ge teknisk rådgivning om hur man kan återställa balansen i ekonomin.

Immaterialrätt

Immaterialrätt är en samlingsterm för olika typer av rättigheter som skyddar immateriella tillgångar, såsom idéer, konstnärliga verk, varumärken och uppfinningar. Immaterialrätten omfattar bland annat upphovsrätten, patenträtten, varumärkesrätten och konkurrensrätten. Syftet med immaterialrätten är att ge skydd åt personer och företag som har skapat något unikt och värdefullt, och att motverka att andra utnyttjar dessa idéer utan tillstånd eller ersättning.

Immateriell tillgång

En immateriell tillgång är en form av tillgång som inte är en fysisk sak, utan snarare en idé eller ett koncept. Immateriella tillgångar kan vara saker som uppfinningar, varumärken, mönster och konstnärliga verk. Immateriella tillgångar är viktiga för företag eftersom de kan ge företaget en konkurrensfördel och bidra till företagets långsiktiga värde. Immateriella tillgångar är också viktiga att skydda genom immaterialrätten.

Import

Import innebär att man köper varor och tjänster från andra länder och för dem in i sitt eget land för att använda eller sälja dem. Import är en viktig del av den internationella handeln och kan hjälpa till att öka ekonomisk tillväxt och livskvalitet i ett land genom att ge tillgång till en bredare varumängd och konkurrensutsatta priser.

Importrestriktion

Importrestriktioner är regler och begränsningar som gäller för import av varor och tjänster från andra länder. Importrestriktioner kan innefatta olika typer av hinder, såsom tullar, kvoter och förbud, som syftar till att begränsa mängden och typen av varor och tjänster som kan importeras till ett land. Importrestriktioner kan användas av regeringar för att skydda hemmamarknaden, stödja lokal produktion eller uppnå andra politiska mål. Importrestriktioner kan dock också leda till högre priser, lägre konkurrens och minskad ekonomisk tillväxt.

Index

Index är en metod för att mäta förändringar i ett fenomen över tid. Index används ofta inom ekonomi och finans för att jämföra förändringar i till exempel priser, löner och produktivitet. Ett index består av en serie värden som mäter förändringar i ett fenomen över en viss tidsperiod, och dessa värden jämförs sedan med ett grundvärde som används som en referens. Index används för att göra det enklare att jämföra förändringar i ett fenomen över tid och för att se hur väl en organisation eller en bransch presterar.

Indexfond

En indexfond är en typ av investeringsfond som följer en specifik marknadsindex, såsom till exempel OMXS30 eller S&P 500. En indexfond innehåller en portfölj med aktier eller obligationer som är viktade i enlighet med vikten av dessa värdepapper i marknadsindexet. Syftet med en indexfond är att ge investerare en bred exponering mot en marknad eller en sektor, samtidigt som man kan få en avkastning som liknar marknaden eller indexet. Indexfonder används ofta av investerare som vill ha en enkel och kostnadseffektiv investeringsstrategi.

Indexoption

Optioner är en typ av finansiella derivat som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en viss mängd aktier eller obligationer till ett fastställt pris inom en viss tidsperiod. Indexoptioner är relaterade till ett specifikt marknadsindex, såsom till exempel OMXS30 eller S&P 500, och ger innehavaren exponering mot denna marknad. Indexoptioner används ofta av investerare som vill spekulera i förändringar i marknadsindexet eller som vill skydda sig mot rörelser i marknaden.

Indirekt aktieägande

Indirekt aktieägande innebär att man äger aktier genom en mellanhand, såsom en investeringsfond eller en holdingbolag, istället för att äga aktierna direkt. Indirekt aktieägande ger innehavaren exponering mot aktierna genom att man har en andel i den mellanhand som äger aktierna. Indirekt aktieägande kan vara en bra strategi för investerare som vill ha en bred exponering mot olika aktier eller marknader, samtidigt som man kan få en professionell förvaltning och fördelar såsom diversifiering och lägre kostnader.

Indirekt skatt

Indirekta skatter är en typ av skatter som inte tas ut direkt från en person eller en organisation, utan som istället införs genom olika typer av avgifter och avgifter på produkter och tjänster. Indirekta skatter används ofta för att finansiera offentliga utgifter och för att påverka beteende, till exempel genom att införa högre skatter på produkter som är skadliga för hälsan eller miljön. Indirekta skatter kan vara mer progressiva än direkta skatter eftersom de drabbar personer oberoende av deras inkomster eller förmögenhet. Exempel på indirekta skatter är moms, alkoholskatter och tobaksskatter.

Industri

Industri är en sektor inom ekonomin som innebär framställning av produkter genom förädlig av råvaror genom användning av maskiner, teknik och arbetskraft. Industrin spelar en central roll i många ekonomier eftersom den bidrar till tillväxt, sysselsättning och innovation. Industrin kan delas in i olika typer av industrier, såsom till exempel fordonsindustrin, elektronikindustrin och livsmedelsindustrin. Industrin har genomgått stora förändringar under de senaste århundradena, med en ökad automatisering och en globalisering av produktionen.

Inferior vara

En inferior vara, eller en ”fattigmansvara”, är en term som används inom ekonomi för att beskriva varor som har en lägre kvalitet eller ett lägre värde än andra varor i samma kategori. Efterfrågan på inferiora varor sjunker när inkomsten ökar. Exempel på inferiora varor kan vara en billig mobiltelefon eller ett par lågkvalitativa skor.

Inflation

Inflation är en ekonomisk term som beskriver en ökning av priserna på varor och tjänster över tid. Inflation mäts genom olika typer av index, som till exempel KPI eller KPIF, som jämför priserna på en grupp varor och tjänster under olika perioder. Inflation kan uppstå av olika orsaker, såsom ökad efterfrågan, högre löner eller ökade råvarupriser. Regeringar och centralbanker försöker oftast hålla inflationen på en låg och stabil nivå genom att använda olika ekonomiska verktyg.

Inflation, hyper

Hyperinflation är en ekonomisk term som beskriver en situation där inflationen ökar snabbt och kraftigt, ofta på grund av en instabil ekonomisk situation eller politisk oro. Hyperinflation kan leda till att priserna på varor och tjänster stiger mycket snabbt och att människors inkomster och förmögenheter blir mindre värda. Hyperinflation kan också påverka människors förtroende för valutan och för den ekonomiska politiken, samtidigt som det kan skapa oro och osäkerhet i samhället. Regeringar och centralbanker försöker undvika hyperinflation genom att använda olika ekonomiska verktyg, såsom räntebeslut och penningpolitik.

Inflation, underliggande

Underliggande inflation avser att mäta den mer varaktiga beståndsdelen av inflationshastigheten där tillfälliga störningar exkluderas. Detta kan uppnås på flera olika sätt, som till exempel att man exkluderar vissa komponenter från KPI-inflationen, eller genom att använda statistiska metoder för att minska betydelsen av produkter vars priser varierar kraftigt över tid. Många centralbanker använder underliggande inflationsmått för att analysera den långsiktiga utvecklingen av inflationen och för att bedöma effekterna av olika ekonomiska politikbeslut. Regeringar och centralbanker försöker oftast hålla underliggande inflation på en låg och stabil nivå genom att använda olika ekonomiska verktyg.

Inflationsmål

Inflationsmål är en ekonomisk term som beskriver den önskade nivån av inflation som centralbanker och regeringar försöker uppnå. Inflationsmål används som en ram för penning- och finanspolitiken, och syftar till att hålla inflationen på en låg och stabil nivå för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Inflationsmål kan variera mellan olika länder och över tid, och de kan justeras beroende på olika faktorer såsom tillväxt, löneutveckling och råvarupriser. Centralbanker följer oftast inflationsmålet genom att använda olika ekonomiska verktyg, såsom räntebeslut och penningmängdskontroll.

Infrastruktur

Infrastruktur är en term som används för att beskriva de grundläggande faciliteter och tjänster som behövs för att stödja en samhällsverksamhet. Infrastruktur kan omfatta olika typer av anläggningar, såsom vägar, järnvägar, broar, hamnar, flygplatser, kraftverk och vattentorn. Infrastruktur kan också inkludera offentliga tjänster, såsom skolor, sjukhus, polisstationer och brandstationer. Infrastruktur är viktig för en ekonomi eftersom den bidrar till tillväxt, sysselsättning och innovation. Regeringar och organisationer investerar ofta i infrastruktur för att förbättra livskvaliteten och konkurrenskraften i samhället.

Ingångsvärde

Ingångsvärde är en term som används inom investeringar för att beskriva det belopp eller pris som en investerare betalar för en tillgång, såsom en aktie, en obligation eller en fastighet. Ingångsvärde används oftast som en referens för att bedöma avkastningen på en investering, genom att jämföra ingångsvärdet med det slutgiltiga värdet på tillgången.

Inkomst

Inkomst är en ekonomisk term som beskriver den totala mängd pengar som en person eller en organisation tjänar från olika källor, som till exempel lön, räntor, utdelningar eller försäljning. Inkomst är en viktig faktor för ekonomiska aktörer, eftersom den påverkar konsumtion, sparande och investeringar. Inkomst kan variera beroende på olika faktorer, såsom sysselsättning, utbildning och företagsklimat. Regeringar och organisationer använder ofta inkomstdata för att analysera ekonomiska trender och för att utforma ekonomiska politikbeslut.

Inkomstelasticitet

Inkomstelasticitet är en term som används inom ekonomi för att beskriva hur mycket konsumtionen av en vara eller en tjänst ändras när inkomsten förändras. Inkomstelasticitet mäts genom att dividera förändringen i konsumtionen med förändringen i inkomsten, och resultatet anges som en procentuell ändring. Inkomstelasticitet kan vara positiv, negativ eller noll. Varor och tjänster med en hög inkomstelasticitet ökar i konsumtion när inkomsten ökar, medan varor och tjänster med en låg inkomstelasticitet ökar mindre i konsumtion när inkomsten ökar.

Inkurans

Inkurans är en ekomnomisk term som beskriver att en varas värde minskar på grund av att den är skadad, föråldrad eller har annan form av brister. När en inkurant vara säljs kan det krävas en rabatt för att försöka göra den mer attraktiv för köpare. Vid värdering av ett varulager vid ett bokslut måste hänsyn tas till eventuella inkuranser för att få en korrekt bild av lagrets värde.

Inköpsrätt

Inköpsrätt är en term som används inom finansiering och affärsverksamhet för att beskriva en rättighet som en person eller en organisation har att köpa tillbaka en viss tillgång eller ett visst aktiepaket till ett fastställt pris. Inköpsrätten kan till exempel vara en del av en optionsavtal, en köpoption eller en riktad emission. Inköpsrätten kan ge investeraren eller ägaren en möjlighet att sälja tillbaka tillgången eller aktiepaketet till en lägre kurs än den aktuella marknadskursen, vilket kan ge en vinst eller ett skydd mot förluster. Inköpsrätten kan också vara ett verktyg för företag att återköpa egna aktier eller att locka till sig investerare genom att erbjuda en fördelaktig affär.

Inlåning

Inlåning är en term som används inom finansiella termer och syftar till den process som sker när en person eller organisation placerar pengar på ett bankkonto. Detta innebär att de lånar pengar till banken, vilket ger banken möjlighet att använda dessa pengar för att låna ut till andra kunder eller investera dem på annat sätt. Detta kan vara en bra strategi för att spara pengar och få en viss avkastning, men det är viktigt att tänka på att det också innebär att man lånar ut sina pengar till banken och därmed inte har tillgång till dem på samma sätt som om de var placerade på ett sparkonto eller en kontantinsättning.

Inlåningsränta

Inlåningsränta är den ränta som en bank erbjuder för pengar som placeras på ett inlåningskonto. Denna ränta är oftast lägre än den ränta som banken erbjuder för lån eftersom pengarna på ett inlåningskonto är tillgängliga för banken att använda, medan pengar som lånas ut till en kund är bundna till en specifik investering eller köp. Detta gör att banken inte kan använda pengarna på samma sätt och därför erbjuder en lägre ränta för inlåning. Inlåningsräntan är också kopplad till den allmänna räntenivån i ekonomin, så om räntorna ökar kan det innebära att inlåningsräntan också ökar.

Inlösenaktie

En split med obligatorisk inlösen innebär att företaget delar upp sin aktie i två delar, en ordinarie aktie och en obligatorisk inlösenaktie. Den senare aktien kommer automatiskt att lösas in till ett förutbestämt pris. Detta är en strategi som företag kan använda för att påverka värdet på sina aktier eller för att göra dem mer attraktiva för investerare.

Inlösenrätt

Inlösenrätter är en typ av finansiell tillgång som kan delas ut till aktieägarna i ett företag i samband med ett inlösenprogram. Inlösenrätterna är därmed en form av förmån som aktieägarna kan få när företaget genomför ett inlösenprogram.

Innovation

nnovation är en term som används för att beskriva en ny idé, produkt, tjänst eller metod som skapar värde och förbättrar på något sätt. Innovationer kan vara stora eller små, och kan ske inom olika områden som teknik, medicin, ekonomi eller kultur. Innovationer är viktiga för att skapa nytt värde och möjliggöra förbättringar och förändringar i samhället. De kan ge människor nya möjligheter, lösa problem och förbättra livskvaliteten. Innovationer är därför en central del av många företag och organisationers verksamhet, och många satsar stora resurser på att utveckla och implementera nya idéer och teknologier.

Innovatör

En innovatör är en person som är kreativ och kan komma på nya idéer och lösningar på problem. En innovatör är en drivande kraft inom innovation och har förmågan att se möjligheter och potential i nya idéer och teknologier. De kan vara med och utveckla nya produkter, tjänster och metoder och hjälpa företag och organisationer att bli mer innovativa och framgångsrika. En innovatör kan också vara en person som har en förmåga att tänka utanför boxen och som är beredd att ta risker för att föra sina idéer till verklighet.

Inofficiell notering

Inofficiell notering är en finansiell term som innebär att en viss tillgång, till exempel en aktie eller en obligation, handlas på en inofficiell marknaden (ej är noterad på ex. Stockholmsbörsen). Detta innebär att tillgången inte är reglerad av de finansiella myndigheterna och därmed inte underställd de krav och regler som gäller för officiellt noterade tillgångar. Inofficiell notering kan innebära en högre risk för investeraren eftersom det finns en större möjlighet för bedrägeri på oreglerade marknader. Det är därför viktigt att vara försiktig och göra en noggrann research innan man investerar i en inofficiellt noterad tillgång.

Inregistreringskontrakt

Skyldigheten för de bolag som är inregistrerade eller noterade på Stockholms Fondbörs listor regleras i ett inregistreringskontrakt.

Insider

En insider är en person som har en inneboende kunskap eller information om ett företag eller en organisation som andra inte har tillgång till. Detta kan till exempel vara en person som är anställd i företaget eller har en nära relation till det, och som har tillgång till hemlig eller konfidentiell information. Insiders kan ha en fördel när det gäller att fatta beslut om investeringar eftersom de har tillgång till information som andra inte har. Det är dock viktigt att notera att det finns olika lagar och regler som begränsar användningen av insiderinformation och förbjuder insiderhandel. Detta är för att skydda investerarna och säkerställa en rättvis och öppen marknad.

Insourcing

Insourcing är en term som används inom företagsvärlden och syftar till en situation där ett företag väljer att genomföra en del av sin produktion eller verksamhet internt istället för att anlita en extern leverantör. Det innebär att företaget använder sin egen personal och resurser för att sköta vissa delar av verksamheten, vilket kan ge företaget bättre kontroll och flexibilitet.

Instrument

Instrument är en term som används inom finansiella termer och syftar till en tillgång som kan användas för att investera pengar eller för att säkra en viss form av betalning. Det kan till exempel vara en aktie, en obligation eller en derivatinstrument.

Intraprenör

Intraprenör är en term som används för att beskriva en anställd som är entreprenöriell och innovativ inom sitt företag eller organisation. En intraprenör är en person som tar initiativ och tar sig an utmaningar och problem inom företaget och som driver förändring och utveckling.

Intäkt

Intäkt är en periodiserad inkomst, dvs en inkomst redovisad för den period som den avser. Intäkten kan komma från olika källor som jobb, företagande eller investeringar.

Investering

Investering är en term som används inom finansiella termer och syftar till en process där en person eller organisation sätter in pengar i en viss tillgång i hopp om att generera en positiv en avkastning. Investeringar kan vara i form av aktier, obligationer, fastigheter eller andra tillgångar, och syftar till att förvänta sig en långsiktig avkastning på sina pengar.

Investeringskvot

Investeringskvoten är en måttstock som anger hur stor andel av ett lands bruttonationalprodukt som används för investeringar. Detta beräknas genom att räkna ut det totala värdet av investeringar i landet, som till exempel infrastruktur, maskiner och bostäder, och dividera det med landets bruttonationalprodukt. Detta ger en uppfattning om hur mycket pengar som investeras i landet och hur detta bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling.

Investmentbolag

Investmentbolag är en term som används för att beskriva en typ av företag som specialiserar sig på att investera pengar i olika tillgångar för att få en avkastning. Investmentbolag kan investera i aktier, obligationer, fastigheter eller andra tillgångar.

International Trade Centre (ITC)

ITC är en förkortning som står för International Trade Centre, som är en organisation som arbetar för att stärka handeln och utvecklingen i länder som är i behov av tekniskt bistånd. ITC är en gemensam organisation som skapats av FN och Världshandelsorganisationen (WTO), och de erbjuder teknisk rådgivning, utbildning och utvecklingsstöd till länder som behöver det.

Jobba svart

Att jobba svart innebär att man arbetar utan att vara anställd på formell basis och utan att betala skatt. Det kan innebära att man arbetar utan att vara anmäld som arbetstagare, utan att ha ett skriftligt avtal eller utan att betala arbetsgivaravgifter och skatter. Att jobba svart är olagligt i de flesta länder och kan leda till böter och andra straff. Att jobba svart kan också göra det svårare för personer att få rättigheter och skydd som andra anställda har, såsom semesterdagar och försäkringar.

Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som gäller för personer som är anställda och betalar skatt i Sverige. Jobbskatteavdraget gör att man får en del av sina skatter tillbaka, beroende på hur mycket man har tjänat och hur stor skatt man har betalat. Syftet med jobbskatteavdraget är att ge ekonomiskt stöd till personer som arbetar och bidra till att minska skattebördan för dessa personer.

Jobless Growth

Jobless growth, eller jobblös tillväxt”, uppstår när företag och organisationer blir mer produktiva genom att använda teknik och andra verktyg för att göra sina processer mer effektiva, utan att behöva anställa fler människor. Detta kan leda till att man får en ökad produktion och högre BNP, men samtidigt kan det bli svårt för människor att hitta jobb och den ekonomiska tillväxten kan bli ojämn och ogynnsam för vissa grupper.

Joule

Joule är en enhet för energi som används i metriska systemet. En joule motsvarar den mängd energi som krävs för att utföra ett arbete på 1 newton över en sträcka på 1 meter. Enheten joule används ofta inom fysik och teknik för att mäta energi och effekt, till exempel i form av elektrisk energi, värmeenergi och mekanisk energi.

Juridisk person

En juridisk person är en organisation eller institution som har en egen, självständig juridisk identitet. Detta innebär att den har rättigheter och skyldigheter som en person, såsom att ingå avtal, äga tillgångar och ta emot inkomster. Exempel på juridiska personer är företag, föreningar, stiftelser och offentliga organisationer.

Justerat eget kapital (JEK)

Justerat eget kapital är ett mått på ett företags ekonomiska ställning som tar hänsyn till förändringar i företagets eget kapital under en viss tidsperiod. Justerat eget kapital beräknas genom att reflekter tidigare års uppskjutna vinster eller förluster till det ursprungliga egna kapitalet efter beskattning. Justerat eget kapital används som ett mått på företagets långsiktiga hållbarhet och förmåga att generera vinst och tillväxt. Eget kapital + ((1- skattesatsen) x obeskattade reserver) = justerat eget kapital

Jämvikt

Jämvikt är en ekonomisk term som beskriver en situation där en marknad har nått en tillstånd där det inte finns några ytterligare förändringar i priser eller mängder. I en situation med jämvikt finns det en balans mellan efterfrågan och utbud, och priserna och mängderna stabiliseras. Jämvikt är ett viktigt koncept inom ekonomisk teori eftersom det kan hjälpa till att förklara hur marknader fungerar och hur de påverkas av olika faktorer.

K4-blankett

Blanketten ska användas när du redovisar försäljning av aktier, obligationer och andra värdepapper. Blanketten används även av dig som frivilligt vill återföra uppskovsbelopp från andelsbyten.

Kalenderkorrigerad

Kalenderkorrigering av en statistikserie används ofta för statistik som rör kvartal eller halvår och som jämförs med samma period ett tidigare år. Denna korrigering innebär att man justerar för skillnaden i antalet dagar mellan de två tidsperioder man vill jämföra, för att göra jämförelsen så rättvis som möjligt.

Kapacitetsutnyttjande

Kapacitetsutnyttjande är ett mått på hur mycket av en organisation eller en enhet, som till exempel en fabrik, som används till produktion. Det mäter hur stor del av organisationens eller enhetens kapacitet som faktiskt används för att producera varor eller tjänster, och kan användas för att avgöra om det finns utrymme för mer produktion eller om organisationen eller enheten redan använder all sin kapacitet.

Kapital

Kapital är en allmän term för resurser som används i produktionen av varor eller tjänster. Det kan inkludera fysiska tillgångar, såsom maskiner och byggnader, men även immateriella tillgångar, såsom intellektuella egendom, och finansiella tillgångar, såsom pengar och investeringar. Kapital kan vara både privata och offentliga, och är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och utveckling.

Kapitalbalans (betalningsbalans)

Det som idag kallas betalningsbalans kallades kapitalbalans fram till 1997. Statistiken över betalningsbalansen är en sammanställning av en ekonomis reala och finansiella transaktioner med omvärlden och utgör en del av det nationella räkenskapssystemet. Betalningsbalansen består av en bytesbalans, en kapitalbalans och en finansiell balans. Bytesbalansen visar hur transaktioner med utlandet – utrikeshandeln med varor och tjänster, primära inkomster och sekundära inkomster – påverkar nationalinkomsten och balansen mellan ekonomins sparande och investeringar i samhällsekonomin. Kapitalbalansen omfattar endast kapitaltransfereringar. Den finansiella balansen visar finansieringen av bytesbalansunderskott eller investeringen av bytesbalansöverskott i utlandet och täcker förändringar i direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och centralbankens valutareserv.

Kapitalbeskattning

Kapitalbeskattning är en form av skatt som dras på inkomster från kapital, såsom räntor, utdelningar och vinster från försäljning av tillgångar. Syftet med kapitalbeskattning är att få in pengar till staten och för att fördela inkomster mer rättvist. Olika länder har olika regler för kapitalbeskattning, så det är viktigt att kolla upp de specifika reglerna som gäller i det land som man är verksam i.

Kapitalflöde

Rörelse av penningsummor mellan länder, ofta initierat av banker eller fonder.

Kapitalförslitning

I nationalräkenskaperna betecknas den sammanlagda mängden avskrivningar i ett samhälle, det vill säga den minskning av värdet på ekonomins kapitalstock, som kapitalförslitning. Detta innebär att alla företag och organisationer i samhället tillsammans bidrar till kapitalförslitningen genom att deras kapitalstock blir mindre värdefull över tid på grund av användning, åldrande eller annan faktor. Kapitalförslitningen mäts för att ge en uppfattning om hur mycket kapital som förloras i samhället över tid, och därmed hur mycket som måste ersättas för att hålla ekonomin igång.

Kapitalförsäkring

En kapitalförsäkring är en sparform som innebär att kapital placeras i en försäkring hos ett försäkringsbolag. Detta innebär att man kan placera pengar i till exempel aktier och fonder genom försäkringen. En kapitalförsäkring skattas enligt en schablon, vilket betyder att man inte behöver rapportera varje enskild affär. Vinsterna man gör genom försäkringen skattas inte separat utan det är det totala värdet på försäkringen som skattas varje år.

Kapitalinkomstskatt

Kapitalinkomstskatt är en typ av skatt som dras på inkomster från till exempel aktier, fonder och fastigheter. Kapitalinkomstskatten är oftast lägre än den skatt som dras på lön och annan inkomst.

Kapitalintensiv produktion

Kapitalintensiv produktion är en produktion som kräver mycket kapital, till exempel maskiner och teknisk utrustning, för att kunna genomföras. Detta kan innebära att det krävs stora investeringar för att starta en kapitalintensiv produktion.

Kapitalism

Kapitalism är en ekonomisk system som bygger på privata ägande av produktionsmedlen och på den fria marknaden. I kapitalismen är det företag och personer som äger och driver produktionsmedlen, och det finns ingen central planering av ekonomin. Många länder har en kapitalistisk ekonomi.

Kapitalist

Kapitalist är en person som äger och driver en produktionsenhet, till exempel ett företag, och som siktar på att tjäna pengar genom att sälja varor eller tjänster. En kapitalist är ofta inriktad på att öka sin ekonomiska vinst och sin ekonomiska makt.

Kapitalstock

Kapitalstock är den sammanlagda mängd kapital, till exempel maskiner, byggnader och andra produktionsmedel, som finns inom ett land eller ett företag. Kapitalstocken är en viktig faktor för produktiviteten och kan påverka företagens lönsamhet.

Kartell

Kartell är en sammanslutning av företag som har gemensamma intressen och som samarbetar för att styra marknaden. Karteller kan vara olagliga om de begränsar konkurrensen på marknaden och orsakar högre priser för konsumenterna.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys är en metod som används för att undersöka och analysera ett företags eller en organisationers kassaflöde, det vill säga hur mycket pengar som kommer in och går ut. Kassaflödesanalysen kan användas för att bedöma företagets lönsamhet och likviditet, det vill säga hur lätt det är för företaget att betala sina räkningar och förpliktelser. Kassaflödesanalysen kan också användas för att planera för framtiden och för att identifiera eventuella problem i företagets ekonomi. Kassaflödesanalysen baseras på företagets bokföring och finansiella rapporter.

Kennedyrundan

Multilateral handelspolitisk förhandlingsrunda inom WTO som pågick från 1964 till 1967. Denna runda, som döptes efter den amerikanska presidenten, var den första förhandlingsrundan som fick stor uppslutning i och med att antalet länder som undertecknat GATT kraftigt hade ökat.

Keynesianism

Keynesianism är en ekonomisk teori som bygger på idéerna från den brittiske ekonomen John Maynard Keynes. Teorin menar att den statliga interventionen i ekonomin kan bidra till att öka sysselsättningen och höja konsumtionen. Keynesianismen används ofta som motpol till den mer liberala ekonomiska teorin, som menar att marknaden ska reglera sig själv utan statlig inblandning.

Klagomålsansvarig

Klagomålsansvarig är en person som ansvarar för att ta emot och hantera klagomål från kunder, medarbetare eller andra intressenter. Klagomålsansvarig kan vara en person inom en organisation eller en oberoende tjänst som till exempel en ombudsman. Målet med klagomålsansvarig är att hitta lösningar på de problem och oenigheter som uppstår och att förbättra organisationens verksamhet.

Klassisk arbetslöshet

Klassisk arbetslöshet är en form av arbetslöshet som uppstår när lönen är högre än den produktivitet som den arbetslöse personen kan erbjuda på marknaden. Enligt den klassiska ekonomiska teorin är detta ett resultat av att lönerna är för höga och att den arbetslöse personen därför inte kan hitta ett jobb.

Klubbdepå (samägd depå)

En klubbdepå (samägd depå) innebär att man är flera som äger en ex. aktiedepå ihop.

Kollektiva nyttigheter

Kollektiva nyttigheter är varor eller tjänster som är gemensamma för en grupp människor och som har en allmännyttig karaktär. De kan inte konsumeras av en enskild individ utan att andra också får nytta av dem. Exempel på kollektiva nyttigheter inkluderar offentlig sjukvård, vägar och gator, och vatten och avloppssystem.

Kollektiva varor

Kollektiva varor är varor eller tjänster som är gemensamma för en grupp människor och som har en allmännyttig karaktär. De kan inte konsumeras av en enskild individ utan att andra också får nytta av dem. Exempel på kollektiva varor inkluderar offentlig sjukvård, vägar och gator, och vatten och avloppssystem.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är avtal som sluts mellan en arbetsgivare och en facklig organisation, och som reglerar villkoren för anställda i en viss bransch eller sektor. Kollektivavtal innehåller oftast regler om lön, arbetstider, semester, pension, och andra anställningsvillkor.

Kombinerad emission

En kombinerad emission är när en nyemission och en fondemission som genomförs samtidigt.

Kommandoekonomi

Kommandoekonomi är en form av ekonomisk system där staten har mycket stor kontroll över produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. I en kommandoekonomi är staten den huvudsakliga producenten av varor och tjänster, och produktionsbesluten tas av staten eller dess representanter.

Kommissionen

Kommissionen är den verkställande makten inom EU, det vill säga den myndighet som ansvarar för att genomföra EU:s beslut och för att se till att EU:s lagar efterlevs. Kommissionen är en självständig instans som verkar på gemensamma EU-intressen och inte på nationella regeringars eller enskilda medlemsstaters vägnar.
Kommissionen har ett flertal uppgifter, inklusive att föreslå lagar och andra beslut som ska antas av EU:s råd och Europaparlamentet, att verka för att EU:s gemensamma politiker genomförs på ett effektivt sätt och att se till att EU:s lagar efterlevs. Kommissionen har också ansvar för att förvalta EU:s gemensamma budget och att företräda EU utåt, till exempel i internationella organisationer.
Kommissionen består av en kommissionsledamot från varje medlemsstat, som tillsammans utgör kommissionen som helhet. Kommissionen leds av en ordförande, som väljs av Europaparlamentet efter förslag från rådet.

Kommunal inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt är en skatt som betalas till kommunen och som baseras på den inkomst som en person har. Kommunal inkomstskatt används för att finansiera olika tjänster och verksamheter som kommunen tillhandahåller, till exempel skolor, vägar och sjukvård. Inkomstskatten kan vara olika hög beroende på hur mycket en person tjänar och i vilken kommun personen bor.

Kommunala sektorn

Kommunala sektorn är den del av samhället som är ansvarig för att tillhandahålla olika tjänster och verksamheter till invånarna i en kommun. Kommunala sektorn kan omfatta olika områden, som till exempel skolor, vård och omsorg, vatten och avlopp, parker och grönområden och vägar. Kommunala sektorn finansieras oftast genom skatter och avgifter som betalas av invånarna i kommunen.

Kommunalförbund

Kommunalförbund är en organisation som består av flera kommuner och som har till uppgift att samarbeta kring olika frågor som rör kommunerna. Kommunalförbundet kan till exempel ha ansvar för att organisera gemensamma tjänster och verksamheter för kommunerna, som till exempel skolor eller vatten- och avloppstjänster. Kommunalförbundet kan också vara ett forum där kommunerna kan samarbeta och utbyta erfarenheter och kunskap.

Kommunism

Kommunism är en ideologi som bygger på tanken om att samhället ska organiseras kring gemensam ägande av produktionsmedlen och en gemensam planering av ekonomin. Kommunismen strävar efter att skapa en klasslös samhällsordning där alla har lika rättigheter och möjligheter. Kommunismen har sina rötter i den franska revolutionen och har länge varit en viktig rörelse inom arbetarrörelsen.
Enligt kommunismen är klassamhället, där vissa grupper har makt och rikedom medan andra är fattiga och undertryckta, orättvist och bör avskaffas. Kommunismen förespråkar därför en socialistisk samhällsordning där produktionsmedlen ägs gemensamt av samhället som helhet, snarare än av enskilda personer eller företag. Detta ska enligt kommunismen leda till en jämlikare fördelning av välstånd och möjliggöra en friare och mer rättvis samhällsutveckling.
Kommunismen har varit en viktig rörelse i många länder och har haft stor påverkan på världshistorien. Många kommunistiska regimer har dock också präglats av diktatur och undertryckande av mänskliga rättigheter, vilket har lett till stor kritik av kommunismen. Idag är kommunismen en mindre rörelse i västvärlden, men den har fortfarande en viss påverkan i vissa delar av världen.

Komparativa fördelar

Komparativa fördelar är fördelar som en nation eller en producent har jämfört med andra nationer eller producenter när det gäller att producera en viss vara eller tjänst. En nation eller producent kan till exempel ha komparativa fördelar genom att ha lägre löner eller billigare råvaror, eller genom att ha en högre teknisk kompetens eller en mer effektiv produktion. Komparativa fördelar kan påverka en nation eller producents förmåga att konkurrera på världsmarknaden och kan vara en avgörande faktor för att en nation eller producent ska välja att producera en viss vara eller tjänst.

Kompetens

Kompetens är den förmåga eller den kunskap som en person har inom ett visst område eller för att utföra en viss uppgift. Kompetens kan handla om teoretisk kunskap, men också om praktisk förmåga och erfarenhet. Kompetens kan vara en viktig faktor för att kunna utföra ett arbete på ett bra sätt och kan ofta vara en avgörande faktor när man söker jobb eller ansöker om en befattning.

Koncern

Koncern är en organisation som består av olika företag eller enheter som ägs och kontrolleras av samma person eller grupp. En koncern kan ha många olika verksamheter inom olika branscher, men alla företag inom koncernen är ägda och kontrollerade av samma personer eller grupp. Koncerner kan ha olika strukturer, men ofta finns det ett huvudföretag som äger de andra företagen inom koncernen.

Kondenskraftverk

Kondenskraftverk är en typ av kraftverk som använder ånga för att producera el. I ett kondenskraftverk används värmeenergi från olika källor, till exempel kol, olja eller naturgas, för att producera ånga som driver en turbin. Turbinen vänder en generator som producerar el. Värmen som används för att producera ångan kan till exempel komma från förbränning av fossila bränslen eller från kärnenergi.

Konjunktur

Konjunktur är den allmänna ekonomiska utvecklingen i ett land eller en region. Konjunkturen kan vara stark eller svag, och den påverkas av olika faktorer såsom efterfrågan på varor och tjänster, tillgången på arbetskraft, råvaror och produktionsmedel, samt de allmänna förhållandena på marknaden. En stark konjunktur innebär oftast att det är hög efterfrågan på varor och tjänster, att företagen växer och att människor har lättare att få jobb. En svag konjunktur innebär ofta motsatsen, dvs. låg efterfrågan, företagsnedgång och hög arbetslöshet.

Konjunkturcykler

Konjunkturcykler är de regelbundna upp- och nedgångar som ekonomin genomgår över tid. Konjunkturcyklerna kan påverka olika områden av ekonomin på olika sätt, till exempel produktion, sysselsättning, investeringar och konsumtion. Konjunkturcyklerna kan ha olika längd, men vanligtvis är de mellan tre och sju år långa.

Konkurrens

Konkurrens är det förhållande som råder när olika företag eller organisationer konkurrerar om att sälja sina varor eller tjänster till samma grupp av kunder. Konkurrens kan handla om att erbjuda lägre priser, bättre kvalitet eller en mer attraktiv produkt för att locka kunderna. Konkurrens kan påverka företagens lönsamhet och deras förmåga att växa, men den kan också bidra till att driva på innovation och förbättringar inom olika branscher.

Konkurrenskraft

Konkurrenskraft är en företags eller en nations förmåga att konkurrera med andra företag eller nationer på en marknad. Konkurrenskraft kan påverkas av olika faktorer, som till exempel löner, råvaror, produktionskostnader, teknisk kompetens och kvalitet på produkterna. En företag eller nation kan ha hög konkurrenskraft om den kan erbjuda varor eller tjänster till lägre priser än konkurrenterna, eller om den har en unik produkt eller en stark varumärke.

Konkurrensutsatt sektor

Konkurrensutsatt sektor är en bransch eller ett område där det finns många företag som konkurrerar om att erbjuda liknande produkter eller tjänster till konsumenter. Konkurrensen kan vara stark och företagen kan tvingas sänka sina priser för att kunna få kunder.

Konkurs

Konkurs är en rättslig process som inleds när ett företag inte kan betala sin skuld. Konkurs kan innebära att företagets tillgångar säljs för att betala skulderna och att verksamheten upphör.

Konsolidera

Konsolidera innebär att sammanföra eller förena två eller flera företag, verksamheter eller organisationer till en gemensam enhet. Konsolidering kan ske genom att företag går samman eller genom att ett företag köper upp ett annat.

Konsumtionsutgifter

Konsumtionsutgifter är pengar som en person eller hushåll lägger på att köpa varor och tjänster för att leva ett normalt liv. Konsumtionsutgifter kan inkludera sådana saker som mat, bostad, kläder, underhållning och transport.

Kontantemission

Kontantemission är en typ av finansieringsåtgärd där ett företag eller en organisation ger ut nya aktier mot att investerare betalar en summa pengar. Kontantemissionen kan användas för att få in extra kapital, vilket kan användas för att finansiera verksamheten eller för att till exempel köpa andra företag.

Kontoutdrag

Kontoutdrag är en sammanställning av en persons ekonomiska transaktioner, som vanligtvis görs på en bankkonto. Kontoutdraget visar alla insättningar och uttag, räntor och avgifter samt eventuella överföringar mellan olika konton. Kontoutdraget kan vara en bra verktyg för att hålla koll på sin ekonomi och för att kunna göra budgetarbete.

Kontrolluppgift

Kontrolluppgift är en uppgift som har som syfte att kontrollera om något fungerar som det ska eller uppfyller vissa krav. Kontrolluppgifter kan användas inom många olika områden, som till exempel inom industrin, försäkringsbranschen eller i samband med redovisning och rapportering.

Konvergenskrav

Konvergenskrav är de krav som ställs på en länders ekonomi för att den ska kunna bli medlem i en valutaunion, som t.ex. den gemensamma valutan Euro. Konvergenskraven handlar om att länderna ska ha en hållbar och stabil ekonomi, och att de ska uppfylla vissa kriterier gällande inflation, budgetunderskott och statsskuld.

Konvertering

Konvertering handlar om att omvandla något till en annan form eller enhet. Exempel på konvertering kan vara att omvandla valuta från en enhet till en annan, att omvandla en mängd till en vikt, eller att omvandla en digital fil från ett format till ett annat.

Konverteringskurs

Konverteringskurs är den växelkurs som gäller vid en valutakonvertering, det vill säga den kurs som används för att räkna om en valuta till en annan. Konverteringskursen kan variera över tid och kan påverkas av olika faktorer som till exempel råvarupriser, inflation och den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Konvertibel

Konvertibel är ett ord som används inom finansvärlden och handlar om att något kan omvandlas till något annat, oftast valuta. Exempel på konvertibel är en konvertibel obligation, som är en typ av skuldinstrument som kan omvandlas till aktier i den företaget som har utfärdat obligationen. En konvertibel valuta är en valuta som kan omvandlas till en annan valuta, oftast till en världsvaluta som US-dollar eller Euro.

Konvertibelt skuldebrev

Konvertibelt skuldebrev är en form av skuldebrev som kan omvandlas till aktier i den företaget som har utfärdat skuldebrevet. Konvertibelt skuldebrev är en kombination av en skuldebrev och en aktieoption, och har både de rättigheter och skyldigheter som följer med skuldebrev och aktier. Konvertibelt skuldebrev är vanligt förekommande inom företagsfinansiering och kan vara ett sätt för företag att finansiera sin verksamhet utan att behöva emittera nya aktier.

Kooperativ

Kooperativ är ett ord som används för att beskriva en verksamhet eller organisation som drivs av och för medlemmarna. Kooperativ kan exempelvis vara en förening, en kooperativ företagsform eller en kooperativ bostadsrättsförening. Ett kooperativ är kännetecknat av att medlemmarna har gemensamma mål och intressen och att verksamheten är gemensam egendom.

Korspriselasticitet

Korspriselasticitet är en ekonomisk term som beskriver hur mycket konsumtionen av en vara påverkas av priset på en annan vara. Korspriselasticiteten mäts genom att man jämför priset på en vara med konsumtionen av den varan och priset på en annan vara med konsumtionen av den varan. Korspriselasticiteten kan vara positiv, negativ eller nära noll, beroende på hur stor inverkan priset på den ena varan har på konsumtionen av den andra varan.

Kort ränta

Kort ränta är en term som används inom finansvärlden och som refererar till räntor på lån med kort löptid, det vill säga lån som ska betalas tillbaka inom en relativt kort tid. Kort ränta kan exempelvis vara räntan på ett lån som ska betalas tillbaka inom ett par månader eller ett år. Kort ränta skiljer sig från lång ränta, som är räntan på lån med lång löptid, som exempelvis hypotekslån.

Kostnad

Kostnad är ett begrepp som används inom ekonomin för att beskriva det pris som betalas för en vara eller tjänst. Kostnader kan vara direkta, det vill säga de kostnader som är direkt relaterade till att producera en vara eller tjänst, till exempel råvaror och löner. Kostnader kan också vara indirekta, det vill säga de kostnader som är indirekt relaterade till produktionen, till exempel fastighetskostnader och försäkringar.

KPI (Key Performance Indicator)

KPI, Key Performance Indicator, är en måttstock för att mäta hur väl en organisation presterar mot sina mål. KPI används för att följa upp och utvärdera organisationens verksamhet och är ett verktyg för att styra och förbättra verksamheten. KPI kan handla om olika områden, som exempelvis ekonomi, kvalitet, produktivitet, kundnöjdhet eller miljöpåverkan.

KPIF

Sedan 2017 är Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) Riksbankens formella målvariabel. Inflationsmålet är att den årliga förändringen i KPIF ska vara ungefär 2 procent. Innan 2017 var KPIF också den operativa målvariabeln för Riksbanken under en längre tid.

Kraftvärmeverk

Kraftvärmeverk är en anläggning som producerar elektricitet genom att använda värmeenergi. Kraftvärmeverk använder vanligen fossila bränslen som kol eller olja för att generera värmeenergi, men det finns också kraftvärmeverk som använder förnybara energikällor som biobränsle eller fjärrvärme. Elektriciteten som produceras i ett kraftvärmeverk kan användas för att driva industrier, belysning och andra elkonsumenter.

Kredit

Kredit är en form av lån där en person eller en organisation lånar pengar från en annan person eller organisation. Kredit kan vara en kortfristig lösning för att finansiera konsumtion eller investeringar, och det finns olika typer av kredit, som exempelvis konsumentkredit, bolån och kreditkort.

Kreditförlust

Kreditförlust är en term som används inom finansvärlden och som refererar till de pengar som ett kreditinstitut har förlorat på kredit som inte har betalats tillbaka. Kreditförlust kan uppstå om en person eller organisation som har lånat pengar inte kan betala tillbaka lånet, till exempel på grund av ekonomiska svårigheter eller företagsolyckor.

Kreditinstitut

Kreditinstitut är en organisation som tillhandahåller kredit och finansiella tjänster till kunder, till exempel banker, låneinstitut och kreditkortsföretag. Kreditinstitut har som huvuduppgift att samla in pengar från olika källor, till exempel genom ränta på sparande eller genom att sälja finansiella produkter, och att använda pengarna för att bevilja kredit och finansiera verksamhet.

Kreditmarknad

Obligations- och penningmarknaden utgör tillsammans den marknad där lånat kapital för långa och korta lån finns tillgängligt. Dessa två marknader är ett samlingsbegrepp för den marknad där lån finansieras genom att värdepapper, som obligationer och räntebärande värdepapper, utfärdas och handlas. Obligationsmarknaden handlar om långa lån, det vill säga lån med lång löptid, medan penningmarknaden handlar om korta lån, det vill säga lån med kort löptid.

Kupongskatt

I Sverige finns en källskatt som kallas kupongskatt, och den tas ut på utdelning från svenska aktiebolag när den utdelningsberättigade personen bor utomlands eller är hemmahörande i ett annat land (begränsat skattskyldig). Kupongskatt tas också ut på utdelning från andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder, samt från europabolag med säte i Sverige.

Kurs

Kurs är en term som används inom finansvärlden och som refererar till priset på ett värdepapper, som exempelvis aktier, obligationer eller valutor. Kursen på ett värdepapper kan variera över tid och påverkas av olika faktorer, som exempelvis efterfrågan, utbud, räntor och ekonomisk utveckling.

Kurtage (Courtage)

Courtage är en avgift som tas ut för att mäklaren har förmedlat ett affärsöverenskommelse. Courtage är en form av provision som betalas av den part som har fått hjälp med att genomföra affären. Courtage kan till exempel tas ut vid försäljning av aktier, fastigheter eller andra värdepapper. Courtagen beräknas som en procentsats av affärsvärdet och kan variera beroende på vilken typ av affär det handlar om. Courtage är inte en lagstadgad avgift utan är en överenskommelse mellan parterna i affären.

Kvittning

Kvittning är en term som används inom finansvärlden och som refererar till en process för att neutralisera obalanser och motverka risker i finansiella system. Kvittning innebär att två motstående transaktioner avvecklas mot varandra. Kvittning kan ske på olika sätt, till exempel genom att parterna i transaktionen betalar ut varandra eller genom att de använder en tredje part, en kvittningsinstitut, som sköter avvecklingen.

Kvot

Kvot är en term som används inom olika sammanhang för att beskriva en andel eller en proportion. Kvot kan handla om mängden av något som ska fördelas på olika sätt, som exempelvis en fördelning av vinst eller en fördelning av röster. Kvot kan också handla om en fastställd mängd av något som får förekomma eller användas, som exempelvis en kvot för hur mycket fisk som får fångas i ett visst område eller en kvot för hur mycket koldioxid som får släppas ut av ett land.

Kyoto-överenskommelsen/Kyotoprotokollet

Kyoto-överenskommelsen, även kallad Kyotoprotokollet, är en internationell överenskommelse som syftar till att begränsa utsläppen av växthusgaser och därmed motverka den globala uppvärmningen. Kyotoprotokollet innehåller bindande mål för länderna att begränsa sina utsläpp av växthusgaser, och det finns olika mekanismer för att motivera länderna att uppfylla sina mål, som exempelvis handel med utsläppsrätter och förnybara energikällor.

Kärnkraft

Kärnkraft är en form av energiproduktion som bygger på att kärnreaktioner startas och kontrolleras i en kärnkraftsreaktor. Kärnkraftsreaktorn använder sig av radioaktiva ämnen, som exempelvis uran och plutonium, som bränsle, och genom kärnreaktionerna frigörs stora mängder värmeenergi. Värmeenergin används sedan för att producera elektricitet genom att värma upp vatten till ånga, som driver en turbin. Kärnkraft är en av de mest effektiva formerna av energiproduktion när det gäller att omvandla primärenergi till elektricitet, men den är också kontroversiell på grund av risken för olyckor och problem med avfallshantering.

Köpkraft

Köpkraft är en term som används inom ekonomin för att beskriva människors möjlighet att köpa varor och tjänster. Köpkraft handlar om hur mycket pengar en person har tillgängligt för att konsumera, och den kan påverkas av olika faktorer, som exempelvis inkomst, priser, räntor och skatter. Köpkraft kan också mätas som en så kallad köpkraftsparitet, det vill säga en jämförelse av priser på olika varor och tjänster i olika länder eller områden.

Köpkraftsparitet

Köpkraftsparitet är en term som används inom ekonomin för att mäta och jämföra köpkraften i olika länder eller områden. Köpkraftsparitet mäter hur mycket en viss mängd pengar kan köpa av en vara eller tjänst i olika länder, och den tar hänsyn till olika faktorer som exempelvis priser, valutakurser och konsumentvanor. Köpkraftsparitet används som ett verktyg för att jämföra olika länders ekonomier och för att förstå hur priser och inkomster förändras över tid.

Köpkurs

Köpkurs är en term som används inom finansvärlden och som refererar till priset på ett värdepapper när den köps.

Köpnota

Köpnota är en term som används inom affärsvärlden och som refererar till en dokumentation av en köptransaktion. Köpnota innehåller information om vad som har köpts, hur mycket det har kostat och under vilka villkor köpet har gjorts. Köpnota används som bevis för att en transaktion har genomförts och som underlag för betalning och fakturering.

Köpoption

Köpoption är en term som används inom finansvärlden och som refererar till en rättighet att köpa en viss mängd av ett värdepapper till ett fastställt pris under en viss tidsperiod. Köpoption ger köparen rätten, men inte skyldigheten, att köpa värdepapperna till ett fastställt pris, och den ger säljaren skyldigheten att sälja värdepapperna om köparen väljer att utnyttja optionen.

Köporder

Köporder är en term som används inom finansvärlden och som refererar till en förfrågan om att köpa en viss mängd av ett värdepapper till ett fastställt pris. Köporder läggs in av en köpare och skickas till en marknadsplats, som exempelvis en börs, och den kan vara villkorad på olika sätt, som exempelvis att den bara gäller under en viss tid eller att den bara gäller om värdepapperna kan köpas till ett viss pris. Köporder används som ett verktyg för att köpa värdepapper på marknaden och för att hantera risker i finansiella investeringar.

Lagerförändringar

Lagerförändringar är skillnaden mellan lagermängden vid två olika tillfällen. Lagerförändringar kan vara positiva eller negativa beroende på om lagermängden har ökat eller minskat. Lagerförändringar kan påverka en företags resultat och likviditet på olika sätt.

Lagerinvesteringar

Lagerinvesteringar är pengar som investeras i företagets lager, det vill säga de varor eller produkter som företaget har i lagret för att sälja vidare. Lagerinvesteringar är en del av företagets kapitalbehov och kan påverka företagets likviditet och resultat.

Landsfond

Landsfond är en investeringsfond som fokuserar på att investera i företag och andra tillgångar i ett specifikt land. Landsfonder kan vara bra alternativ för personer som vill investera i ett specifikt land eller som vill diversifiera sin portfölj genom att inkludera tillgångar från olika länder.

Large Cap

Large Cap är en förkortning av Large Capitalization, och syftar på företag som har en stor marknadsvärdering. Företag med en stor marknadsvärdering brukar också kallas för ”blue chip”-företag, eftersom de oftast är väl etablerade och har en stark ekonomisk ställning.

LAS

LAS är en förkortning av Lagen om Anställningsskydd, vilket är en svensk lag som reglerar anställningsförhållanden och anställningsskydd. Lagen ger bland annat regler om uppsägningar, omplaceringar och företagsförvärv.

Ledande indikatorer

Ledande indikatorer är ekonomiska variabler som används för att förutse kommande förändringar i en viss marknad eller i en viss bransch. Ledande indikatorer kan vara olika saker, till exempel orderstockar, bygglov eller försäljningssiffror, och de används ofta för att få en uppfattning om hur ekonomin kommer att utvecklas i framtiden.

Lex Uggla

I Sverige fanns det en tumregel som hette ”Lex Uggla” och som fastslog att ett företag kan bli föremål för förmögenhetsbeskattning om de har en överlikviditet, det vill säga om de likvida medel som finns tillgängliga är större än de dubbla kortfristiga skulderna. Detta innebar att företaget, enligt den här tumregeln, hade tillräckligt med pengar för att klara sina kortfristiga åtaganden och att den extra likviditeten kunde anses som en form av förmögenhet.

Liberalisering

Liberalisering är en process där statliga restriktioner eller regleringar av en viss bransch eller verksamhet minskas eller avlägsnas helt. Liberalisering kan ske av olika skäl, till exempel för att öka konkurrensen eller för att ge individer och företag större frihet att agera.

Likvida medel

Likvida medel är pengar och andra tillgångar som kan omedelbart omsättas till pengar, utan några större kostnader eller avkastningsförluster. Likvida medel kan inkludera saker som kontanter och bankkonton. Obligationer och aktier räknas inte som likvida medel.

Likvidation

Likvidation är en process där en företags tillgångar säljs och de olika skulderna betalas av med de intäkter som genereras från försäljningen. Likvidation kan ske av olika skäl, till exempel om företaget går i konkurs eller om ägarna beslutar att lägga ner verksamheten.

Likviddag

Likviddag är den dag då en affärslikvid eller en betalning ska ske. Likviddagar är ofta förutbestämda och kan variera beroende på vilken typ av affär eller betalning det gäller.

Likviditet

Likviditet är möjligheten att omedelbart omsätta en tillgång till pengar utan några större kostnader eller avkastningsförluster. Likviditet är viktigt för företag och organisationer eftersom det ger möjlighet att snabbt hantera olika utgifter och åtaganden. En hög likviditet innebär att man har tillräckligt med pengar och andra likvida medel för att klara sina kortfristiga åtaganden, medan en låg likviditet kan innebära att man har svårt att hantera sina utgifter på kort sikt.

Likviditetsfond

Likviditetsfond, eller kort räntefond, är en typ av fonder som investerar i mycket likvida instrument, såsom räntebärande värdepapper med en löptid på upp till ett år. Målet för en likviditetsfond är att erbjuda en stabil avkastning och hög likviditet, vilket innebär att investerare kan köpa och sälja andelar i fonden utan att det påverkar dess värde på ett större sätt.

Likviditetsfällan

Likviditetsfälla är ett begrepp för att beskriva en situation där penningpolitiken inte får någon effekt på den reala ekonomin. Ex. finansiella stimulanser som ökad penningmängd eller lägre ränta har ingen effekt på marknaden.

Likviditetsöverskott

Tillgång till likvida medel vid periodens början.

Limit

Limit är en begränsning eller gräns för något, används främst i kreditsammanhang samt i samband med värdepappershandel.

Limitering

Limitering är en begränsning eller gräns för något, används främst i kreditsammanhang samt i samband med värdepappershandel.

Lissabonstrategin

Lissabonstrategin är en EU-strategi som lanserades år 2000 med syfte att göra Europa till den mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomin i världen. Strategin innefattar mål för att öka produktiviteten, stärka forskning och utveckling, öka sysselsättningen och förbättra livskvaliteten för EU:s befolkning.

Lock up

Lock up är en period under vilken investerare (ofta grundare eller större aktieägare) inte får sälja sina aktier. Detta är vanligtvis för att förhindra att aktiekursen sjunker drastiskt och att större ägare fortsätter vara investerade och ”committade” efter en exit (ex. IPO). Lock up-perioden kan variera i längd, men är vanligtvis mellan tre och sex månader.

Lockout

Lockout är en strategi som används av arbetsgivare för att förhindra att arbetstagare går in på arbetsplatsen under en arbetskonflikt. Arbetsgivaren kan till exempel låsa dörren till arbetsplatsen eller avbryta el- och vattenanslutningarna för att förhindra att arbetstagarna kan komma in. Lockout är en form av strejk, men det är arbetsgivaren som initierar den.

LOU (Letter Of Understanding)

LOU är en förkortning för ”letter of understanding”. Det är en typ av överenskommelse mellan två parter som inte är formellt bindande, men som kan användas som grund för att skapa en formell överenskommelse i framtiden.

Lågkonjunktur

Lågkonjunktur är en period av låg ekonomisk aktivitet, vilket kan manifestera sig som låg tillväxt, låg sysselsättning och låga priser på varor och tjänster. Lågkonjunkturer är vanligtvis följd av ekonomiska recessioner och kan orsaka stora problem för företag och individer.

Låneinstitut

Låneinstitut är en organisation som ger lån till individer eller företag. Det kan till exempel vara en bank, en låneförmedlare eller en annan finansiell institution. Låneinstitut tar vanligtvis en avgift för att ge lånet, såsom ränta eller avgifter.

Lång ränta

Ränta som gäller för lån som sträcker sig över en längre tid kallas för lång ränta. Motsatsen till detta är kort ränta, vilken i regel bestäms av landets centralbank (till exempel Riksbanken i Sverige). Faktorer som kan påverka den långa räntan är bland annat kort ränta och marknadens förväntningar på inflationen i landet.

Lägstalön

Lägstalön är den lägsta lön som en arbetstagare får betalt enligt gällande lagar eller avtal. I Sverige finns det en allmän lägstalön, också kallad minimilön, som gäller för de flesta arbetstagare. Det finns också branschspecifika lägstalöner för vissa branscher, som kan vara högre än den allmänna minimilönen.

Lön

Lön är den summa pengar som en arbetstagare får betalt för sitt arbete. Lönen kan bestå av fast lön, rörlig lön eller en kombination av båda. Fast lön är en fast summa pengar som betalas ut varje månad, medan rörlig lön är en lön som kan variera beroende på hur mycket arbete som har utförts eller på andra faktorer.

Lönebildning

Lönebildning är den process som används för att bestämma löner och andra anställningsvillkor för arbetstagare. Det finns olika sätt att bilda löner på, såsom genom kollektivavtal, genom förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare eller genom beslut av en myndighet.

Lönebildning, lokal

Lokal lönebildning är en form av lönebildning där löner och anställningsvillkor bestäms på lokal nivå, till exempel på en enskild arbetsplats eller inom en viss bransch. Det kan innebära att lönerna varierar mellan olika arbetsplatser eller branscher, beroende på olika faktorer såsom lokala marknadsförhållanden eller lokala avtal.

Löneglidning

Löneglidning är en metod för lönebildning där lönerna justeras över tid beroende på olika faktorer, till exempel inflation eller förändringar i arbetsmarknaden. Löneglidning kan användas för att hålla lönerna jämna med prisökningar och för att förhindra att lönerna blir för låga eller för höga i förhållande till marknaden.

Lönepolicy

Lönepolicy är en företags eller organisationers riktlinjer och principer för hur löner och andra anställningsvillkor ska fastställas och hanteras. Lönepolicyen kan innehålla information om hur lönerna ska bestämmas, vem som har beslutsrätten om löner och vilka faktorer som ska beaktas vid lönebeslut. Många företag har en skriftlig lönepolicy som ger riktlinjer för lönebildning och lönehantering.

Lönerevision

Lönerevision är en process där löner och andra anställningsvillkor överses och eventuellt justeras. Lönerevisioner kan ske regelbundet, till exempel varje år eller varje kvartal, eller vid särskilda tillfällen, till exempel vid förändringar i företagets verksamhet eller i arbetsmarknaden.

Lönesamtal

Lönesamtal är ett möte mellan en arbetstagare och dennes arbetsgivare eller chef, där lön och andra anställningsvillkor diskuteras och eventuellt justeras. Lönesamtal är en möjlighet för arbetstagaren att ta upp frågor eller funderingar kring sin lön och andra villkor, och för arbetsgivaren att ge information om hur lönerna fastställs och hur den enskilda arbetstagarens lön bedöms.

Löneskatt

Löneskatt är skatt som betalas på lön och annan inkomst. I Sverige betalar de flesta arbetstagare löneskatt, som är en förskottsbeskattning av lön och annan inkomst. Löneskattens storlek beror på hur mycket man tjänar och vilken skattesats som gäller.

Lönespiral

Lönespiral är en teoretisk modell för hur löner och priser påverkar varandra. Enligt lönespiralteorin kan en höjning av löner leda till en höjning av priser, vilket i sin tur kan leda till ytterligare lönehöjningar för att hänga med i prisökningarna. Detta kan skapa en spiral av ständigt ökande löner och priser. Teorin används oftast för att förklara inflation och löneökningar över tid.

Lönespridning

Lönespridning är den spridning eller variation som finns i lönerna inom en organisation eller på en arbetsmarknad. Lönespridning kan mätas på olika sätt, till exempel genom att räkna ut medellönen och jämföra den med lönerna för olika procentiler (till exempel den högsta och lägsta lönen) eller genom att räkna ut löneintervallen (till exempel den lön som 75% av arbetstagarna har lägre än). Lönespridningen kan ge en bild av hur jämlika lönerna är inom en organisation eller på en arbetsmarknad.

Lönestrukturen

Lönestrukturen är den struktur eller ordning som finns i lönerna inom en organisation eller på en arbetsmarknad. Lönestrukturen kan innefatta olika lönekategorier eller lönegrupper, med olika löner beroende på olika faktorer såsom ansvarsnivå, utbildning eller erfarenhet. Lönestrukturen kan också innefatta riktlinjer eller regler för hur lönerna ska bestämmas och hanteras.

Löneutveckling

Löneutveckling är den förändring som sker i lönerna över tid. Löneutvecklingen kan mätas på olika sätt, till exempel genom att jämföra lönerna för en viss grupp arbetstagare över tid eller genom att räkna ut löneökningstakten, det vill säga hur mycket lönerna har ökat per år eller per månad. Löneutvecklingen kan påverkas av olika faktorer, såsom inflation, förändringar i arbetsmarknaden eller förändringar i lönebildningen.

Löntagarfonder

Löntagarfonder är fonder som ägs och styrs av löntagare, och som ofta används för att placera löneavsättningar eller andra belopp som löntagarna själva har bidragit till. Löntagarfonder kan finnas inom olika branscher eller sektorer, och de kan ha olika syften, till exempel att säkerställa löneökningar eller att ge löntagarna möjlighet att påverka investeringsbesluten.

Löpande priser

Priser som ändras kontinuerligt kan både påverkas av förändringar i priset självt och även av förändringar i volymen.

Löptid

Löptid är den tid som en finansiell instrument, såsom en option eller ett lån, är giltigt. Efter löptiden har gått ut kan instrumentet inte längre användas eller utnyttjas.

Lösenpris

Lösenpris är det pris som måste betalas för att lösa ett finansiellt instrument, till exempel ett lån eller en option. Detta pris kan variera beroende på olika faktorer, såsom marknadsförhållanden och instrumentets löptid.

Maastrichtkriterierna

Maastrichtkriterierna är en uppsättning kriterier som används för att bedöma om ett EU-land är redo att införa euron som sin valuta. Kriterierna fastställdes genom Maastrichtfördraget 1992 och inkluderar kriterier för budgetunderskott, statsskuldsgrad, inflation och räntor.

Maastrichtskulden

Maastrichtskulden hänvisar vanligtvis till den statsskuld som ackumulerats av ett land och som används för att bedöma om det uppfyller Maastrichtkriterierna för att införa euron som sin valuta. Maastrichtskulden är alltså den totala statsskulden som ett land har, och den får inte överstiga 60% av BNP för att uppfylla Maastrichtkriterierna. Namnet Maastrichtskulden härstammar från Maastrichtfördraget som fastställde dessa kriterier för införandet av euron.

Makroekonomi

Makroekonomi är den del av ekonomin som studerar en nationell ekonomi som helhet, inklusive faktorer som nationalprodukt, sysselsättning, priser och valuta. Makroekonomi jämför med mikroekonomi, som studerar individuella företag och hushåll.

Marginal

Marginal är förändringen i en ekonomisk variabel, t.ex. inkomst eller kostnad, som uppstår vid en ökning eller minskning av en annan variabel, t.ex. produktion eller försäljning.

Marginalavkastning

Marginalavkastning är den ökning av vinsten eller avkastningen som uppstår vid en ökning av investeringen.

Marginalinkomst

Marginalinkomst är den ökning av inkomst som uppstår när produktionen eller försäljningen ökar med en enhet.

Marginalintäkt

Marginalintäkt är den ökning av intäkt som uppstår när produktionen eller försäljningen ökar med en enhet.

Marginalprodukt

Marginalprodukt är den ökning av produktionen som uppstår vid en ytterligare insats av en produktionsfaktor.

Marginalskatt

Marginalskatt är skatten som tas ut på den sista intjänade kronan av inkomst.

Marketing mix

Marketing mix är de olika elementen som företag använder för att marknadsföra sina produkter eller tjänster, t.ex. produkt, pris, plats och marknadsföring.

Marknad

Marknad är en plats eller mekanism där köpare och säljare möts för att utbyta varor eller tjänster.

Marknadsandel

Marknadsandel är den andel av marknaden som ett företag eller en produkt har i förhållande till konkurrenterna.

Marknadsekonomi

Marknadsekonomi är en ekonomisk modell där ekonomiska beslut tas av individuella aktörer på en fri marknad.

Marknadsmisslyckande

Marknadsmisslyckande är ett tillstånd där marknaden inte lyckas allokera resurser på ett optimalt sätt, vilket kan leda till ineffektivitet och förlorade möjligheter.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för ekonomisk förlust som ett företag eller en investerare utsätts för på grund av förändringar på marknaden, såsom förändringar i efterfrågan, utbud eller priser.

Marknadsränta

Marknadsränta är den räntesats som bestäms av marknadskrafterna, det vill säga utbud och efterfrågan på pengar. Den påverkar räntan på lån och sparande och kan vara en indikator på den ekonomiska hälsan i ett land.

Marknadsvärde

Marknadsvärde är det totala värdet av en tillgång, ett företag eller en produkt som bestäms av dess marknadspris och antal tillgängliga enheter.

Materiell tillgång

Materiell tillgång är en tillgång som har fysisk form, till exempel fastigheter, maskiner, fordon eller råmaterial.

Medarbetarsamtal

Medarbetarsamtal är en process där en arbetsgivare och en anställd träffas för att diskutera arbetet, prestationer, mål, utveckling och karriärvägar. Det är ett tillfälle för arbetsgivaren att ge feedback och för den anställde att ställa frågor och uttrycka sina behov och önskemål.

Medelstora företag

Medelstora företag är företag som har mellan 50 och 249 anställda och en årlig omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en årlig balansomslutning om högst 43 miljoner euro.

Median

Median är det mittvärde som delar en datamängd i två lika stora delar. Detta innebär att hälften av värdena är större än medianen och hälften är mindre.

Medianlön

Medianlön är den lön som ligger i mitten av ett intervall av löner för en viss grupp av anställda, där hälften av lönen är högre och hälften är lägre.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet är en svensk myndighet som arbetar för att lösa tvister på arbetsmarknaden. Dess uppdrag är att främja förhandlingar och samverkan mellan arbetsgivare och fackföreningar.

Mega

Mega är ett prefix som används för att beteckna en miljon gånger något, till exempel en megabyte eller en megawatt.

Megawattimme

Megawattimme är en enhet för att mäta energi, där en megawattimme är lika med en miljon wattimmar.

Merchanting

Merchanting är en typ av handel där företag köper varor från en producent i ett land och säljer dem till en kund i ett annat land utan att varorna passerar genom företagets hemland.

MERCOSUR

MERCOSUR (Mercado Común del Sur) är en handelsorganisation som består av Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay, samt Venezuela som är tillfälligt avstängt från organisationen.

Mid Cap

Mid Cap är ett begrepp som används för att beskriva företag med ett medelstort marknadsvärde – allt mellan 150 miljoner och 1 miljard euro.

MIFID

MIFID (Markets in Financial Instruments Directive) är en europeisk lagstiftning som reglerar finansiella marknader och syftar till att öka transparensen och skyddet för investerare.

Mikroekonomi

Mikroekonomi är studiet av hur enskilda individer och företag fatta ekonomiska beslut och interagerar på marknaden.

Mikroföretag

Mikroföretag är företag som har färre än 10 anställda och en årlig omsättning eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro per år.

Miljökonventioner

Miljökonventioner är internationella avtal som syftar till att skydda miljön och främja hållbar utveckling.

Minimicourtage

Minimicourtage är den lägsta avgift som en mäklare tar ut för att genomföra en handel.

Minimilön

Minimilön är den lägsta lön som en arbetsgivare kan betala en anställd enligt lag eller avtal.

Ministerrådet

Ministerrådet är en av institutionerna inom Europeiska unionen och består av ministrar från medlemsländerna som träffas för att fatta beslut om politik och lagstiftning.

Minussaldo

Minussaldo avser en situation där en persons eller ett företags skulder är större än dess tillgångar.

Moms

Moms är en indirekt skatt som tas ut på varor och tjänster vid försäljning.

Monetär bas

Monetär bas är den totala mängden pengar som är i omlopp i en ekonomi, inklusive kontanter och bankreserver.

Monopol

Monopol är en marknadssituation där ett enda företag eller organisation har kontroll över utbudet av en viss vara eller tjänst.

Monopsoni

Monopsoni är en marknadssituation där det bara finns en köpare på en viss marknad.

MUL

MUL står för de ”minst utvecklade länderna”

Multilateral

Multilateral avser en situation där flera länder eller parter är inblandade i en överenskommelse eller avtal.

Multinationellt företag

Ett multinationellt företag är ett företag som har verksamhet och affärer i flera olika länder. Ofta har de globala varumärken och ett stort nätverk av dotterbolag och partners runt om i världen.

Månadssparande

Månadssparande är en typ av investering där en person regelbundet investerar en liten summa pengar varje månad i en fond eller annan investering. Detta kan bidra till att sprida risken över tid och öka avkastningen på lång sikt.

Mäklarfirma

En mäklarfirma är ett företag som fungerar som mellanhand mellan köpare och säljare av finansiella instrument, såsom aktier, obligationer och valutor. De kan också hjälpa sina kunder med att köpa och sälja fastigheter eller andra tillgångar. Mäklarfirman tar oftast ut en avgift eller provision för sina tjänster.

NAFTA

NAFTA (North American Free Trade Agreement) är ett frihandelsavtal som trädde i kraft 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko. Avtalet syftar till att öka handeln och investeringarna mellan länderna genom att sänka tullar och andra handelshinder.

Nasdaq

Nasdaq är en amerikansk börs som grundades 1971. Nasdaq är känd för sin elektroniska handel, vilket gör att den ofta används för teknologibolag och andra snabbväxande företag.

Nasdaq OMX Nordic Stockholm

Nasdaq OMX Nordic Stockholm är en av de fyra marknadsplatser som ingår i Nasdaq OMX Group. Marknadsplatsen handlar med aktier, obligationer och andra finansiella instrument.

Nationalekonomi

Nationalekonomi är en samhällsvetenskap som studerar hur människor och samhällen producerar, konsumerar och distribuerar resurser. Nationalekonomi handlar om hur människor och företag fattar beslut om att producera olika varor och tjänster, och hur dessa beslut påverkar priser, produktion, sysselsättning och välfärd.

Nationalräkenskaper

Nationalräkenskaper är en samling mätmetoder och -verktyg som används för att beskriva ett lands ekonomi. Nationalräkenskaperna innefattar mått som bruttonationalprodukt (BNP), bruttoskattebas (BSB) och nettonationalinkomst (NNI). Nationalräkenskaperna ger en översikt över ett lands ekonomi och kan användas för att jämföra olika länder.

Naturgas

Naturgas är en fossil bränsletyp som bildas genom förfall av organiskt material i jorden. Naturgas är en vanlig energikälla som används för uppvärmning, elproduktion och som råvara i industriproduktion.

NAV (Net Asset Value)

NAV (Net Asset Value) är en term som används inom investeringsvärlden och avser det totala värdet av en fonder eller ett företags tillgångar minus dess skulder. NAV-kurs är en mätning på hur mycket en andel i en fond eller ett företag är värd.

Nettoinkomst

Nettoinkomst är det belopp som återstår efter att alla skatter och avgifter har dragits av från en persons eller ett företags bruttoinkomst. Nettoinkomst används ofta som en mätning på hur mycket pengar en person eller ett företag har att leva på efter att alla obligatoriska utgifter har betalats. Nettoinkomsten kan också användas för att jämföra olika lön och anställningsvillkor eftersom den tar hänsyn till de skatter och avgifter som måste betalas.

Nettoinvestering

Nettoinvestering är det belopp som återstår efter att alla investeringsrelaterade kostnader har dragits av från den totala investeringen. Nettoinvestering används ofta för att mäta hur mycket pengar som har investerats i ett projekt eller en verksamhet efter att alla kostnader har beaktats. Nettoinvestering kan också användas för att jämföra olika investeringsalternativ och för att bedöma investeringsavkastningen.

Nettolön

Nettolön är den lön som en person får efter att alla skatter och avgifter har dragits av. Nettolön används ofta som en mätning på hur mycket pengar en person har att leva på efter att alla obligatoriska utgifter har betalats.

Nettomarginal

Nettomarginal är den procentuella avkastningen på en försäljning efter att alla direkta kostnader har dragits av. Nettomarginal används ofta som en mätning på företagens lönsamhet och kan användas för att jämföra olika företag eller branscher.

NGM (Nordic Growth Market)

Nordic Growth Market, också känd som NGM, är en börs som finns i Stockholm, Sverige. NGM riktar sig till små och medelstora företag som söker att lista sina aktier på en börs, och syftet är att ge dessa företag möjlighet att få tillgång till kapital och att öka sina investeringsmöjligheter. NGM har lägre krav på företag som vill lista sig jämfört med andra börser, vilket gör att det kan vara en bra alternativ för företag som inte uppfyller kraven för att lista sig på en annan börs. NGM har också ett stort fokus på entreprenörskap och innovationsdrivande företag, och erbjuder olika program och tjänster för att stödja dessa företag.

NGOs

NGOs (Non-Governmental Organizations) är organisationer som inte är knutna till staten och som arbetar för olika samhällsfrågor, ofta med en ideell grund. NGOs kan vara allt från internationella hjälporganisationer till lokala föreningar som arbetar med miljö- eller människorättsfrågor.

Nollkupongare

Nollkupongare är en typ av obligationer som inte ger någon ränta utan endast betalar tillbaka det ursprungliga lånebeloppet vid förfallotiden. Nollkupongare är oftast långfristiga obligationer och används ofta som en form av sparande eller som en del av en investeringsportfölj.

Nominell lön

Nominell lön är lön utan hänsyn till förändring i inflationen och den lön som anges i löneavtalet och som används som grund för löneberäkningar. Det är den lön som företaget har överenskommit att betala till den anställde, och den kan vara baserad på olika faktorer såsom ansvarsnivå, erfarenhet och kompetens.

Nominell ränta

Nominell ränta är ränta utan hänsyn till förändring i inflationen. Nominell ränta är den ränta som anges i en räntebinding eller i en räntebindningsofferter, och som används som grund för räntebetalningar. Nominell ränta är den ränta som långivaren har överenskommit att betala till låntagaren, och den kan vara baserad på olika faktorer såsom lånets löptid, kreditvärdighet hos låntagaren och den allmänna marknadsräntan.

Nominellt belopp

Nominellt belopp är beloppet, utan hänsyn till förändring i inflationen, som anges i en transaktion, och som används som grund för betalningar eller för utbetalningar. Nominellt belopp är det belopp som är överenskommet mellan parterna i en transaktion, och det kan vara baserat på olika faktorer såsom priset på en vara eller tjänst, valutakurser och skatter.

Nominellt värde

Nominellt värde är värdet, utan hänsyn till förändring i inflationen, som anges för en tillgång, och som används som grund för värderingar och för att mäta tillgångens värde. Nominellt värde är det värde som är överenskommet mellan parterna i en transaktion, och det kan vara baserat på olika faktorer såsom marknadsvärdet på en tillgång, företagets vinst och utdelningar.

Nordiska listan

OMX AB, ägaren till börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn, etablerade 2006 Nordiska listan för att positionera Norden som en gemensam marknad. Denna gemensamma nordiska börslista har cirka 600 bolag noterade och rymmer företag från alla tre nämnda börserna.

Noterad aktie

En noterad aktie är en aktie som är listad på en börs, vilket innebär att den är tillgänglig för handel på den reglerade marknaden. När ett företag listar sina aktier på en börs, så blir aktierna noterade och kan köpas och säljas av investerare på den öppna marknaden. Noterade aktier är ett vanligt sätt för företag att få tillgång till kapital, eftersom investerare kan köpa aktier i företaget och därigenom bli delägare. Noterade aktier är också en bra möjlighet för investerare att diversifiera sina investeringar och att få exponering mot olika företag och branscher.

Nya Marknaden

Aktier för mindre bolag handlas via Stockholmsbörsens handelssystem SAXESS på den inofficiella handelsplatsen Nya Marknaden. Handeln är elektronisk och sker på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt, och bedrivs kontinuerligt precis som för de börsnoterade företagen.

Nyemission

Nyemission är en process där ett företag emitterar, det vill säga utger, nya aktier och säljer dessa till investerare. Genom att emittera nya aktier kan företaget få tillgång till kapital, och investerare kan köpa aktier i företaget och därigenom bli delägare.

Nyemitterad aktie

Nyemitterad aktie är en aktie som har emitterats, det vill säga utgivits, av ett företag och som säljs till investerare. Nyemitterade aktier är därmed aktier som är nya på marknaden och som inte har funnits tidigare.

NYSE

NYSE, New York Stock Exchange, är den största aktiebörsen i USA och en av de största i världen. NYSE är en reglerad marknadsplats där investerare kan köpa och sälja aktier i företag som är noterade på börsen. NYSE är en av de mest prestigefyllda börserna i världen och många välrenommerade företag listar sina aktier på NYSE.

Nådiga luntan

Varje år lägger den svenska regeringen fram sina förslag till statens budget inför det kommande budgetåret i form av en budgetproposition till Sveriges riksdag. Tidigare, fram till 1974, hette denna proposition Kunglig Majestäts nådiga statsverksproposition, och detta kan ha gett upphov till uttrycket nådiga luntan.

Näringsfrihet

Näringsfrihet är den frihet som en person har att bedriva näringsverksamhet utan onödiga hinder eller begränsningar. Näringsfrihet är en grundläggande frihet som garanteras i många länder, och den är en viktig förutsättning för att skapa företagande och innovation.

Näringslivet

Näringslivet är den samlade verksamheten hos företag och organisationer som bedriver ekonomisk aktivitet och som syftar till att skapa värde och vinst. Näringslivet omfattar alla företag och organisationer som är verksamma inom olika branscher och sektorer, och det spelar en viktig roll i samhället genom att skapa arbetstillfällen och generera inkomster.

Näringsverksamhet

Näringsverksamhet är den verksamhet som bedrivs av företag och organisationer för att skapa värde och vinst. Näringsverksamhet omfattar alla aktiviteter som syftar till att producera varor eller tjänster för att sälja dem till konsumenter eller andra företag. Näringsverksamhet kan bedrivas inom olika branscher och sektorer, som till exempel industri, handel, tjänster, byggverksamhet, jordbruk och fiske. För att bedriva näringsverksamhet krävs det oftast att man har en affärsidé, en marknad och en kundbas, och att man har den kompetens och de resurser som krävs för att genomföra verksamheten. Näringsverksamhet spelar en viktig roll i samhället genom att skapa arbetstillfällen och generera inkomster, och den kan också bidra till teknisk och ekonomisk utveckling.

Obligation

En obligation är ett skuldebrev som utfärdas av en stat, ett företag eller en organisation. Obligationer är en form av lån, där långivaren (investorn) lånar ut pengar till låntagaren (emittenten) mot att låntagaren betalar ränta och tillbaka det ursprungliga lånet vid en viss tidpunkt (löptid). Obligationer är vanligen antingen fastränteobligationer, där räntan är fast under hela löptiden, eller rörligränteobligationer, där räntan är beroende av en räntebana och kan variera över tid.

Obligationsfond 

En obligationsfond är en typ av investeringsfond som investerar i obligationer. Obligationsfonder kan innehålla obligationer från olika emittenter, som statsobligationer, företagsobligationer och obligationer från internationella organisationer. Obligationsfonder kan vara avsedda för olika investeringshorisonter, till exempel kortfristiga eller långfristiga, och kan ha olika riskprofiler, beroende på vilka obligationer de investerar i.

Observationslista

En observationslista innehåller företag som befinner sig i speciella situationer som placerare bör vara uppmärksamma på. Dessa situationer kan till exempel vara en genomgripande förändring av verksamheten eller en osäker ekonomisk situation. Placerare bör vara medvetna om dessa omständigheter och överväga om de kan påverka investeringen.

OCR-nummer

OCR-nummer står för ”Optical Character Recognition” och är ett unikt nummer som används för att identifiera dokument som har skannats in och bearbetats av OCR-programvara. OCR-numret används för att hålla koll på vilka dokument som har skannats in och för att förenkla sökningar efter dokument i en databas.

OECD

OECD står för ”Organisation for Economic Co-operation and Development” och är en internationell organisation som består av 38 demokratiska industriländer. OECD har till uppgift att främja samarbete mellan länderna i frågor som rör ekonomisk utveckling, handel och teknologi.

Offentlig konsumtion

Offentlig konsumtion är den mängd varor och tjänster som köps in av offentliga organ, såsom stat, kommuner och landsting. Offentlig konsumtion innefattar allt från vägar och broar till skolor och sjukhus. Offentlig konsumtion är en viktig faktor för ekonomin i ett land, eftersom det kan påverka produktionen, sysselsättningen och inkomsterna hos företag och hushåll.

Offentlig sektor

Offentlig sektor är den del av samhället som är finansierad av skatter och avgifter och som har till uppgift att tillhandahålla offentliga tjänster och förbättra den allmänna välfärden. Offentlig sektor omfattar alla organisationer och verksamheter som ägs och drivs av staten, kommunerna eller landstingen.

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling är den process som staten, kommunerna och landstingen använder sig av när de ska köpa in varor, tjänster och byggentreprenader. Offentlig upphandling regleras av lagar och förordningar som syftar till att säkerställa en öppen, rättvis och transparent process. Målet med offentlig upphandling är att säkerställa att myndigheterna får bra kvalitet till bästa pris.

Offshoring

Offshoring är en form av outsourcing, där en verksamhet flyttar delar av sin produktion eller tjänster till ett annat land där det är billigare att producera. Offshoring kan ske för att sänka kostnaderna eller för att dra nytta av olika fördelar, som till exempel lägre löner eller skatter eller speciella kompetenser hos den lokala arbetskraften.

Ohälsotalet

Ohälsotalet är ett mått på hur många personer i en befolkning som har en funktionsnedsättning eller sjukdom som påverkar deras hälsa och förmåga att delta i samhällslivet. Ohälsotalet kan användas för att jämföra olika befolkningsgrupper eller för att följa utvecklingen över tid. Ohälsotalet kan mätas på olika sätt, men en vanlig definition är att det är en mått på den andel av befolkningen i åldrarna 16-64 år som har så pass nedsatt arbetsförmåga att de får ersättning från Försäkringskassan under en tolvmånadersperiod. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar och inkluderar sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Netto dagar innebär att dagar med partiell ersättning räknas som hela dagar.

Oktroj

Oktroj är en rättslig handling som ger en person eller en organisation rätt att tillverka, använda eller sälja en uppfinning eller en vara. Oktroj ges oftast av staten efter att en ansökan har lämnats in och granskats av en patentmyndighet. Oktrojet gäller vanligen under en viss tid, vanligtvis upp till 20 år.

Oligopol

Oligopol är en marknadsform där ett fåtal stora företag dominerar marknaden och där konkurrensen är begränsad. Oligopoler kan uppstå när det finns höga inträdesbarriärer, till exempel på grund av tekniska eller ekonomiska fördelar som de etablerade företagen har, eller när det finns mycket starka varumärken. Oligopoler kan också uppstå när företagen har en gemensam strategi för att begränsa konkurrensen.

Ombud

Ombud är en person som är bemyndigad att företräda någon annan person eller organisation i rättsliga eller administrativa frågor. Ombudet har rätt att teckna avtal, göra anspråk eller föra talan på den andra personens eller organisationens vägnar. Ombudet kan till exempel vara en advokat, en mäklare eller en företrädare för en fackförening.

Omsättning

Omsättning är den totala mängden inköpta och sålda varor och tjänster som en organisation har under en viss tidsperiod. Omsättningen kan användas som ett mått på företagets storlek.

Omvänd split

Omvänd split är en åtgärd som ett företag kan vidta för att öka antalet aktier i bolaget och samtidigt sänka priset på aktiekursen. Vid en omvänd split delas varje aktie upp i flera mindre aktier, vilket innebär att aktieägarna får fler aktier men att värdet på varje aktie minskar. Omvänd split används ibland för att göra aktierna mer attraktiva för små investerare eller för att förbättra likviditeten på marknaden.

OMX-index

OMX-index är en familj av aktieindex som ägs av Nasdaq, en av världens största börsoperatörer. OMX-index används som en måttstock på den allmänna utvecklingen på olika aktiemarknader, såsom den svenska aktiemarknaden eller den nordiska aktiemarknaden. De mest kända OMX-indexen är OMX Stockholm 30, som mäter utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på den svenska aktiemarknaden, och OMX Copenhagen 20, som mäter utvecklingen för de 20 mest omsatta aktierna på den danska aktiemarknaden.

Onoterad aktie

Onoterad aktie är en aktie som inte är listad på en börs och som därför inte kan köpas och säljas på en öppen marknad. Onoterade aktier är vanligen ägda av ett fåtal investerare och det kan vara svårt att få information om bolaget eller att få en prisuppskattning på aktierna. Onoterade aktier kan vara riskabla att investera i, eftersom det finns en högre risk för förluster.

OPEC

OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) är en organisation som består av 13 oljeproducerande länder i Mellanöstern och Afrika. OPEC har som mål att reglera och kontrollera produktionen och priset på olja, och har därför en stor påverkan på den globala oljemarknaden. OPEC-länderna har stora oljeförråd och samarbetar för att hålla oljepriset på en lämplig nivå.

Orderdjup

Orderdjup är en lista över köp- och säljorder som är inlämnade men som ännu inte har blivit verkställda på en marknad, som till exempel en börs. Orderdjupet visar vilka priser olika köp- och säljorder är inlämnade på, och hur många aktier som är tillgängliga vid varje pris. Orderdjupet kan användas som en indikation på marknadens styrka och riktning.

Orderläggning

Orderläggning är processen att lägga in en order på en marknad, till exempel en börs, för att köpa eller sälja finansiella instrument, såsom aktier, obligationer eller valutor. Ordern kan vara giltig under en viss tid eller tills den verkställs. Orderläggning kan ske manuellt, genom att en person lägger in ordern direkt på marknaden, eller automatiskt, genom att en datorprogrammering lägger in ordern på marknaden enligt vissa kriterier.

Orealiserat resultat

Orealiserat resultat är den vinst eller förlust som uppstår när finansiella instrument, såsom aktier eller obligationer, köps eller säljs, men där affären ännu inte har blivit avslutad. Orealiserat resultat redovisas inte i företagets resultaträkning utan istället i en särskild post på balansräkningen. Orealiserat resultat används för att visa den potentiella vinsten eller förlusten på obetalda affärer, och det kan användas som en indikation på företagets risknivå och finansiella ställning.

Outperform

Outperform är en term som används i finansvärlden för att beskriva en aktie, en fond eller en index som förväntas att prestera bättre än marknaden som helhet. Outperform kan också användas för att beskriva en analytikers prognos på en aktie eller en fond, där prognosen säger att aktien eller fonden kommer att prestera bättre än marknaden.

Outsourcing

Outsourcing är en affärsmodell där en organisation väljer att anlita en utomstående leverantör för att tillhandahålla tjänster eller produkter som annars skulle ha utförts inom företaget. Outsourcing kan innebära att företaget avyttrar en del av sin verksamhet, men det kan också handla om att företaget anlitar en leverantör för att tillhandahålla en specifik tjänst eller produkt. Målet med outsourcing är ofta att sänka kostnader, öka effektiviteten eller få tillgång till specialiserad kompetens.

P/E-tal

P/E-tal står för Price/Earnings-tal och är ett mått på hur mycket en investerare är villig att betala per krona av företagets vinst. Det beräknas genom att ta företagets aktiepris och dela det med företagets vinst per aktie under en viss tidsperiod. Ett högt P/E-tal kan tyda på att investerarna tror på företagets framtida tillväxtpotential, medan ett lågt P/E-tal kan tyda på att investerarna är skeptiska.

P/S-tal

P/S-tal står för Price/Sales-tal och är ett mått på företagsvärdering. Det beräknas genom att ta företagets aktiepris och dela det med företagets omsättning per aktie under en viss tidsperiod. P/S-talet ger en indikation på hur mycket investerare är villiga att betala för varje krona av företagets försäljning.

PEG-tal

PEG-tal står för Price/Earnings to Growth-tal och är ett mått på företagsvärdering som tar hänsyn till företagets tillväxtpotential. Det beräknas genom att ta P/E-talet och dela det med företagets förväntade tillväxttakt. Ett PEG-tal på 1 anses vara neutralt, medan ett PEG-tal under 1 kan tyda på att företaget är undervärderat och ett PEG-tal över 1 kan tyda på att företaget är övervärderat.

Parter

Parter kan referera till individer, organisationer eller stater som är involverade i en affärstransaktion eller ett avtal.

Partihandel

Partihandel är handel med varor i större kvantiteter mellan företag eller mellan företag och återförsäljare. Det är vanligt i branscher som detaljhandel, livsmedel och elektronik.

Patent

Patent är en rättighet som tilldelas en uppfinnare för en viss tidsperiod för att förhindra andra från att använda, tillverka eller sälja uppfinningen utan tillstånd. Patent ger uppfinnaren exklusiv rättighet att dra nytta av sin uppfinning.

Pengar

Pengar är ett betalningsmedel som används för att köpa varor och tjänster. Det kan vara i form av kontanter, checkar, kreditkort eller andra digitala betalningsmetoder.

Penningmarknadsfond

Penningmarknadsfond är en typ av investeringsfond som investerar i kortfristiga skuldebrev, t.ex. statliga obligationer eller företagscertifikat. Syftet med penningmarknadsfonder är att ge en säker och stabil avkastning på kort sikt.

Penningmängd

Penningmängd är ett ekonomiskt begrepp som beskriver den totala mängden pengar i ett lands ekonomi. Det inkluderar både kontanter och bankinlåningar.

Penningpolitiken

Penningpolitiken är den ekonomiska politiken som används av centralbanker för att styra penningmängden och räntorna i en ekonomi. Syftet är att stabilisera priserna och främja ekonomisk tillväxt.

Pension, avgiftsbestämd

Pension, avgiftsbestämd är en typ av pension där den anställdes pension bestäms av de insättningar som arbetsgivaren gör under anställningstiden.

Pension, förmånsbestämd

Pension, förmånsbestämd är en typ av pension där den anställdes pension bestäms av en bestämd förmån baserat på antalet år som man arbetat och en procentandel av slutlönen.

Pensionsgrundande inkomster

Pensionsgrundande inkomster är de inkomster som används för att beräkna en anställds pension, inklusive lön, bonusar och andra förmåner.

Pensionssparande

Pensionsgrundande inkomster är de inkomster som används för att beräkna en anställds pension, inklusive lön, bonusar och andra förmåner.

Per capita

Per capita betyder ”per person” och används för att beskriva ett statistiskt mått som delas upp på antalet personer i en befolkning.

Percentil

Percentil är ett statistiskt mått som beskriver en position i en fördelningskurva.

Periodisering

Periodisering är fördelningen av inkomster och kostnader över flera räkenskapsperioder för att ge en mer rättvisande bild av en organisations ekonomi.

PIIGS-länderna

PIIGS-länderna är en förkortning som används för att beskriva de fem europeiska länderna Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien, som anses ha hög statsskuld och ekonomisk osäkerhet.

Placerarindex

Placerarindex är en lista över företag eller tillgångar som används som en referenspunkt för att utvärdera prestanda för en portfölj eller investering.

Placeringshorisont

Placeringshorisont är den tidsperiod som en investerare har för att nå sitt investeringsmål. Det kan vara kort, medellång eller långsiktigt.

Placeringsinriktning

Placeringsinriktning beskriver den typ av investeringar eller tillgångar som en investerare väljer att satsa på, baserat på deras mål och risktolerans.

Planekonomi

Planekonomi är en ekonomisk modell där regeringen kontrollerar och planerar produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster.

Platt skatt

Platt skatt är en typ av beskattningssystem där alla betalar samma procentandel av sin inkomst, oavsett inkomstnivå.

Plusjobb

Plusjobb är ett svenskt arbetsmarknadspolitiskt program som syftar till att erbjuda subventionerade jobb till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, med syfte att öka deras chanser att få ett vanligt jobb.

Portföljspar

Portföljsparande är en investeringsstrategi där man sprider ut sina investeringar på flera olika tillgångar för att minska riskerna och öka möjligheterna till avkastning.

Portföljtänkande

Portföljtänkande är en investeringsstrategi där man fokuserar på helheten i sin investeringsportfölj, snarare än att bara tänka på enskilda tillgångar eller investeringar.

Potentiell BNP

Potentiell BNP (Bruttonationalprodukt) är den totala produktionsnivån i en ekonomi när alla produktionsfaktorer utnyttjas fullt ut. Detta är ett teoretiskt koncept och inte alltid möjligt i praktiken.

PPM

PPM (Premiepensionssystemet) är en svensk pensionsreform som infördes 1999 och ger enskilda sparare möjlighet att välja mellan olika fonder för sin premiepension.

PPP

PPP (Purchasing Power Parity) är en teori inom nationalekonomi som beskriver hur valutakurserna mellan olika länder kan anpassas för att återspegla skillnader i prisnivåer och köpkraft. PPP används också för att jämföra den ekonomiska produktionen mellan olika länder, genom att justera för prisnivåerna.

Preferensaktie

Preferensaktie är en typ av aktie som ger ägaren rätt till vissa förmåner, såsom rätt till utdelning före vanliga aktieägare eller företrädesrätt vid utdelning.

Premieobligation

Premieobligation är en typ av obligation som ger en extra avkastning utöver räntan, antingen genom en garanterad vinst eller genom lotterier eller liknande.

Prestationsbaserad avgift

Premieobligation är en typ av obligation som ger en extra avkastning utöver räntan, antingen genom en garanterad vinst eller genom lotterier eller liknande.

Prestationslön

Prestationslön är en lön som baseras på en viss prestation, t.ex. en provision som en säljare får när hen säljer en vara eller tjänst.

Price earnings ratio

Price earnings ratio (P/E-tal) är förhållandet mellan aktiepriset och vinsten per aktie, och används ofta som en indikator på hur högt eller lågt värderad en aktie är.

Prisbasbelopp

Prisbasbelopp är en svensk fastställd nivå som används som en grund för olika avgifter och ersättningar.

Priselasticitet

Priselasticitet är ett mått på känsligheten hos efterfrågan på en vara eller tjänst i förhållande till prisförändringar.

Prismekanism

Prismekanism är den mekanism som styr utbud och efterfrågan på en marknad och därigenom bestämmer priset på varor och tjänster.

Prisplan

Prisplan är en plan för hur priset på en produkt eller tjänst ska sättas, med hänsyn till faktorer som kostnader, konkurrens och efterfrågan.

Prisstabilitet

Prisstabilitet innebär att inflationen är låg och stabil, och är ett av de viktigaste målen för centralbanker och andra ekonomiska beslutsfattare.

Privat konsumtion

Privat konsumtion är den del av den totala ekonomiska aktiviteten som utgörs av hushållens konsumtion av varor och tjänster.

Private placement

Private placement är en metod för att sälja värdepapper direkt till utvalda investerare, istället för att sälja dem på en offentlig marknad.

Privatisering

Privatisering innebär att en verksamhet eller tillgång som tidigare varit i offentlig ägo säljs till privat sektor.

Privatobligation

Privatobligation är en obligation som ges ut av en privatperson eller ett företag, istället för av en regering eller en offentlig myndighet.

Produktionsfaktorer

Produktionsfaktorer är resurser som används för att producera varor och tjänster, t.ex. arbetskraft, kapital och naturresurser.

Produktivitet

Produktivitet är ett mått på hur effektivt en ekonomisk enhet, t.ex. ett företag eller en hel ekonomi, använder sina produktionsfaktorer för att producera varor och tjänster.

Prognos

Prognos är en förutsägelse av framtida händelser eller utveckling baserat på data och analyser.

Progressiv skatt

Progressiv skatt är en skatt som tar ut en högre andel av inkomsten från personer med högre inkomster.

Projektbolag

Projektbolag är ett företag som bildas för att genomföra ett specifikt projekt, t.ex. byggandet av en bro eller ett stort infrastrukturprojekt. Efter projektet är avslutat upplöses oftast projektbolaget.

Proportionell skatt

Proportionell skatt är en skatt som tas ut med en fast procentandel av inkomsten, oavsett inkomstnivå.

Prospekt

Prospekt är en beskrivning av ett företag eller en investering som innehåller information om företagets verksamhet, finansiella situation och framtidsutsikter.

Protektionism

Protektionism är en ekonomisk politik som syftar till att skydda en inhemsk industri genom tullar, importkvoter och andra hinder för import av utländska varor.

Punktskatt

Punktskatt är en skatt som tas ut på särskilda varor, t.ex. alkohol och tobak, och som ofta används för att reglera konsumtionen av dessa varor.